Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Ukraina – nästa problem väntar bakom hörnet

Från 2014
Uppdaterad 04.05.2016 14:00.
Ukrainsk flicka i folkdräkt håller fupp landets flagga under självständighetsdagen 24.8.2012
Bildtext Ukrainsk flicka håller håller upp en enorm Ukrainaflagga på självständighetsdagen

Om vapenvilan med de ryska separatisterna håller kan Ukraina pusta ut och inleda en normalisering av relationerna med Ryssland för att få en varaktig stabilitet i östra Ukraina. Men även om det värsta verkar vara över har Ukraina enorma problem på ett annat område – ekonomin.

På mindre än ett år har Ukraina upplevt fyra dramatiska händelser: protesterna på Maidantorget i Kiev mot den dåvarande presidenten Viktor Janukovytj hösten 2013, maktskiftet i februari i år, Rysslands annektering av Krim och kriget mot de ryska separatisterna i östra Ukraina. När nationen är hotad blir andra frågor sekundära.

I skrivande stund håller vapenvilan ganska bra och det inger hopp om att den akuta krisen är över. För Ukrainas ledning gäller nu att få livet att återvända till det normala. Det inbegriper att civilsamhället börjar fungera och att ledarna börjar se framåt. Här finns mycket att göra, eftersom Ukrainas ekonomi är i uselt skick efter år, eller till och med tiotals år av vanskötsel. Ukrainas bruttonationalprodukt är fortfarande på en lägre nivå än den var när Sovjetunionen kollapsade 1991.

Optimism och misslyckanden

Efter att landet blev självständigt fanns en enorm optimism och vilja att införa marknadsekonomi, men de praktiska resultaten var blygsamma. 1996 införde Ukraina en egen valuta hryvnian (UAH). Under de delvis kaotiska åren i början av självständigheten växte en ny klass av oligarker fram. De drev enbart sina egna intressen och motsatte sig reformer som kunde skapa ny företagsamhet.

Under åren 2003 – 2007 fick Ukrainas ekonomi ett lyft, mycket på grund av stigande priser på Ukrainas viktigaste exportprodukter, metall- och jordbruksprodukter. Dessutom lyckades man stabilisera valutan och inflationen. Budgetunderskottet och skuldsättningen i förhållande till BNP pressades också ner. Ukraina var i princip en marknadsekonomi, men samtidigt präglades samhället av korruption, nepotism, skattefusk och dålig förvaltning. Oligarkernas makt var de facto enorm, precis som i de flesta tidigare sovjetstater.

Grafik över Ukrainas BNP 2007-2014

Den globala finanskrisen drabbade Ukraina hårt. Under 2009 föll bruttonationalprodukten med nästan 15 procent. Det är ett av de största fallen bland de så kallade tillväxtekonomierna, dit Ukraina också räknas. Ukraina stängdes ut från de internationella marknaderna på grund av landets stora bytesbalansunderskott och enorma utlandsskuld. Valutans värde sjönk från 5 UAH per dollar år 2008 till 12 UAH per dollar år 2009.

Oligarkerna bromsar reformer

Efter att Viktor Janukovytj hade vunnit presidentvalet 2010 försökte Internationella valutafonden IMF föreslå omfattande reformer, som t.ex. att höja pensionsåldern för kvinnor från 55 till 60 år, förlänga tiden då man förtjänar in sin pension, minska privilegierade gruppers förmåner, införa maximipension och framför allt att sanera den olönsamma energisektorn. En pensionsreform genomfördes. Men igen lyckades oligarkerna bromsa de flesta andra reformer. Samtidigt minskade förtroendet för företagsamheten i hela samhället och investeringsviljan rasade.

Efter katastrofåret 2009 hade den ukrainska ekonomin svårt att återhämta sig. Den främsta orsaken var att den ekonomiska krisen inom EU drog ut på tiden och den påverkade direkt efterfrågan på ukrainska produkter. Regeringen fortsatte att bedriva en populistisk politik med låga energikostnader för hushållen och höga löne- och pensionsökningar. Det ledde till dubbla underskott, budgetunderskott och underskott i bytesbalansen. Sommaren 2013 var läget så illa att Ukraina stod inför en betalningsbalanskris.

Läget 2014

Internationella valutafonden IMF räknar med att den ukrainska ekonomin krymper i år med fem procent. Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD går ännu längre och uppskattar att Ukrainas BNP sjunker med sju procent i år.

Den ekonomiska krisen syns i gatubilden i Ukraina
Bildtext Den ekonomiska krisen syns i gatubilden

Den säkerhetspolitiska krisen har försämrat Ukrainas offentliga finanser. Intäkterna har minskat samtidigt som utgifterna har ökat. Landet har varit tvunget att satsa på försvaret, humanitära insatser och återuppbyggnad av infrastrukturen.

Ukrainas valuta hryvnia har sjunkit i värde under första halvåret med drygt 45 procent, från 8 UAH per dollar till 11,5 UAH per dollar. Värdesänkningen var nödvändig, men samtidigt har den skapat problem för banker, företag och hushåll. Banksektorn har problem, eftersom närmare en fjärdedel av lånestocken är problemlån (gäller 2013).

Valutafondens hjälppaket

Internationella valutafonden lanserade ett hjälppaket för Ukraina i april i år. Det handlar om ett lånepaket på 17,1 miljarder dollar under två år. Hittills i år har Ukraina fått 4,6 miljarder dollar. Av dem har drygt 2 miljarder dollar gått till att täcka budgetunderskottet. Också EU och Världsbanken har beslutit om att stöda Ukraina, men med mycket mindre summor än IMF.

IMF:s program består av fem åtgärder:

- att upprätthålla en flytande växelkurs. Konkurrenskraft skapas dessutom genom att hålla löneökningarna i linje med produktivitetstillväxten;
- att upprätthålla förtroendet för det finansiella systemet. Bankerna bör stärka sina balansräkningar;
- att gradvis minska underskottet i de offentliga finanserna. Inkomstfördelningen bör ändå beaktas;
- att modernisera energisektorn. Underskottet i statliga Naftogaz ska vara eliminerat år 2018;
- att genomföra strukturella reformer. Företagsklimatet ska förbättras och korruptionen bekämpas.

Utan IMF skulle det offentliga underskottet kombinerat med underskottet för Naftogaz ha stigit till 12 procent av BNP i år, i praktiken ett fullständigt ohållbart läge. Nu skall man försöka stabilisera och minska underskottet utan att ta till panikbromsen. Åtgärderna kommer att drabba ukrainarna, men den här gången har IMF bemödat sig om att ta med sociala aspekter på nedskärningarna.

IMF:s huvudkontor i Washington DC
Bildtext IMF:s huvudkontor i Washington DC, USA

På utgiftssidan kommer regeringen att upphäva beslut om fördelar och bidrag som den förra regeringen planerade. Det gäller utlovade löne- och pensionsökningar. Staten ska också spara genom en ny lag för upphandling. Den är tänkt att minska korruptionen.

På inkomstsidan ska man komma åt skattefusket, göra bränslebeskattningen enklare, öka tobaks- och alkoholskatten och täppa till kryphålen i omsättningsskatten.

Energisektorn reformeras

Ukrainas ekonomiska problem förvärrades ytterligare i april då det ryska gasbolaget Gazprom chockhöjde priset på gas. Prishöjningen var från 268 till 485 dollar per tusen kubikmeter. Dessutom drog Gazprom tillbaka tidigare överenskomna rabatter på grund av att Naftogaz hade obetalda räkningar för drygt två

Gaspriser i olika länder

Priset på gas, 1000 kubikmeter

Ukraina: 85 $
Ryssland: 158 $
Rumänien: 414 $
Moldavien: 432 $
Polen: 687 $

miljarder dollar. Ukraina betalar nu ett gaspris som är högre än det Tyskland betalar.

I Ukraina får energisektorn enorma subsidier av staten. År 2012 utgjorde energisubsidierna 7,5 procent av BNP. Hushållen betalar extremt låga priser för sin uppvärmning. IMF:s program går ut på att stegvis öka det pris hushållen betalar för energin. I maj steg gaspriset med 56 procent och i juni steg fjärrvärmen med 40 procent. Höjningarna verkar dramatiska, men å andra sidan är utgångspunkten mycket låg. Dessutom kompenserar prishöjningarna i stort sett den försvagning av hvrynian som skedde i början av året. Nästa år stiger energipriserna med 40 procent och med 20 procent under 2016 och 2017.

Regeringen lovar stöda de allra fattigaste så att prisökningarna kompenseras. 4,5 miljoner familjer (det är 27 procent av alla familjer) kommer att få stöd för prisökningarna.

Gasfält nära Poltava i januari 2006 då Ryssland hade stängt gaskranarna
Bildtext Gasfält nära Poltava i östra Ukraina

Det nuvarande systemet med kraftigt subventionerade energipriser har haft flera negativa följder. Med extremt låga priser har det inte funnits incitament att investera i energisektorn. Konkurrensen har uteblivit och i stället har systemet gett stora möjligheter till korruption. Dessutom har det inte funnits några som helst incitament att spara energi. Ukraina hör till de största energislösarna i världen. Och med en överkonsumtion av rysk naturgas kan det vara svårt att minska energiberoendet av Ryssland.

Hela satsningen på energisektorn kommer att påverka den statliga olje- och gasjätten Naftogaz. Meningen är att bolaget skall vara skuldfritt år 2018. Bolaget har bland annat skulder till ryska Gazprom. Inom Naftogaz kommer man att öka genomskinligheten och satsa på en ny kultur för ledarskap.

Välfärdstjänsterna ändras

Ukraina har idag en av de största offentliga sektorerna i Europa och bland tillväxtekonomierna. De totala offentliga utgifterna uppgår till 50 procent av BNP. Omkring en fjärdedel är olika sociala utbetalningar. Bara pensionerna utgör 17,2 procent av BNP. Trots att pensionsreformen år 2011 har stoppat ökningen, räcker den inte på grund av Ukrainas ofördelaktiga demografiska utveckling.

Ukrainska småföretagare protesterar mot repression och för ett bättre företagsklimat
Bildtext Småföretagare protesterar mot dåligt företagsklimat

Dessutom fördelar sig fördelarna ojämnt. De välbeställda har möjlighet att utnyttja de generösa bidragen och reglerna för förtidspensionering på ett helt annat sätt än de fattigaste. Enligt Världsbanken fick den fattigaste femtedelen av ukrainarna bara 13,4 procent av social- och andra bidragen år 2006. Världsbanken är nu inkopplad på planerna att rikta om socialbidragen från relativt välmående till de sämst ställda.

Parlamentsval i oktober

I april i år utlyste president Petro Porosjenko förtida parlamentsval, som skall hållas den 26 oktober. Det är idag oklart om val alls kan hållas i östra Ukraina. Hur som helst kommer det nya parlamentet att ha mycket arbete framför sig när det gäller ekonomin. Det är framför allt två problem som måste lösas.

För det första måste saneringen av energisektorn genomföras. Det gäller att gradvis höja det pris som konsumenterna betalar för el och uppvärmning. Samtidigt måste det nationella olje- och gasbolaget Naftogaz saneras. På längre sikt kan de här åtgärderna skapa nya företag inom energisektorn i Ukraina. Det kunde bli ett lyft för egen produktion av skiffergas (se separat artikel här).

För det andra borde det nya parlamentet ta tag i korruptionen, skattefusket och ”bäste broder”-mentaliteten som nu råder i det ukrainska näringslivet. Det kunde förbättra företagsklimatet och leda till fler småföretag och till att företagarna vågar ta mera risker.

Källor: IMF, Bruegel, Vox, Project Syndicate, Finlands bank

Läs också: Skiffergasen ändrar energispelet I Europa,
Ukraina och EU godkände associationsavtal