Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Barnfamiljernas felfärd 2014

Från 2014
Uppdaterad 12.09.2014 21:50.
Programmet är inte längre tillgängligt
Yle Nyheter: Tidsbrist och stress allt störe problem för barnfamiljer - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Barnfamiljerna har det svårt i Finland. Inkomstklyftor, hälso- och välfärdsklyftor, fattigdom, stress i arbetslivet, rusmedel, ensamhet och brister i social- och hälsovården.

Allt det här gör att FN:s barnkonvention inte helt kan tillgodoses fullt ut i Finland.

Den här slutsatsen drar publikationen Barnfamiljernas välfärd 2014 (Lapsiperheiden hyvinvointi 2014), som Institutet för hälsa och välfärd, THL, har publicerat.

Av bokens innehåll att döma kan man fråga sig om inte en lämpligare titel hade varit: Barnfamiljernas felfärd 2014.

Även om största delen av barnen mår bra och kanske har en bättre barndom än tidigare generationer, mår en betydande del av finländska barnen dåligt och tampas med allt fler problem. Det konstaterar THL:s chef Juhani Eskola i förordet till boken.

Boken tar upp ett brett spektrum av frågor som berör dagens familjepolitik och realiteterna för familjerna - allt utgående från den nationella barnfamiljsenkät som THL gjorde 2012, samt andra befolkningsundersökningar.

Jobb vs. familj

Den ökade pressen på arbetsmarknaden - med högt arbetstempo, mera övertidsarbete och osäkra anställningsförhållanden - begränsar barnens rätt till omsorg och skydd, slår boken fast.

Enligt forskarna Johanna Lammi-Taskula och Minna Salmi känner två av fem föräldrar att de försummar familjen på grund av jobbet, och lika många är oroade över hur de ska orka.

Att barnens välfärd och utbildning så långt påverkas av föräldrarnas socioekonomiska position, utbildning och ekonomiska samt hälsorelaterade situation, är ett annat problem.

Det är också problematiskt att de familjer som mest av alla skulle behöva social- och hälsovårdstjänster, upplever att de här tjänsterna är otillräckliga. Medan familjer som klarar sig bra oftast är nöjda med tjänsterna. Svårast är situationen inom mentalvården.

Barnfattigdomen större än för 20 år sedan

Även om inkomsterna bland barnfamiljer har ökat lite mer än hos andra hushåll de senaste åren, är barnfattigdomen fortfarande nästan tre gånger större än för tjugo år sedan, och något som går lätt i arv. Fattigdomsrisken är störst i familjer med en ensamstående förälder och i familjer med många barn. Inkomstklyftorna mellan barnfamiljerna växer med andra ord.

Hur mycket den pågående ekonomiska krisen har påverkat barnfamiljernas ekonomi är svårt att säga utgående från det här materialet, konstaterar författarna. THL:s familjeenkät gjordes nämligen hösten 2012, före de stora nedskärningarna drabbade landet.

Receptet för en fungerande familjepolitik är klart för de flesta partier; rimlig utkomst, tid för familjen och tillräckliga tjänster som stöder föräldraskapet. Det ser ändå ut som att förändringarna inom arbetslivet och bristen på tillräckligt stöd har blivit en ohanterlig belastning för många barnfamiljer i Finland. Därför måste familjepolitiken ses över grundligt.

Positivt är ändå att barn och unga deltar mer än tidigare i diskussioner som gäller deras eget välbefinnande.

Pappor jobbar mer än andra män

Finländska mammor jobbar i dag lika mycket som kvinnor utan barn, medan papporna jobbar mer än andra män, visar THL:s statistik. Till skillnad från i många andra länder jobbar de flesta mammor i Finland huvudsakligen heltid.

Hälften av papporna och en tredjedel av mammorna jobbar också regelbundet övertid, vilket är bort från tiden med familjen och ökar risken för konflikter och gräl inom familjen.

De familjer som bor i städer har vanligtvis en bättre ekonomisk situation mer klagar på tidsbrist. Familjer som bor på landsbygden har däremot mindre pengar, men mera tid.

Välfärdsstaten måste sträcka ut en större hjälpande hand för att Finland inte ska begå samma misstag som under depressionen på 1990-talet. Då skars det rejält ner i flera samhällstjänster. Föräldrarna kan inte ensamma bära allt ansvar för barnens framtid.

Lördagen är en helig oas

Förändringarna på arbetsmarknaden innebär att tidsanvändningen bland barnfamiljer ändras också på veckosluten. När båda föräldrarna jobbar, blir det inte mycket tid över på vardagar för att sköta om hemmet eller ägna sig åt egna sysslor.

För de flesta är lördagarna en oas för familjen, då man håller sig hemma och städar och tvättar, samt umgås och badar bastu. Så här har det varit redan i tjugo år. Skillnaden är att man i dag mera sällan åker på besök till sina vänner eller tar emot besök. Däremot tar internet upp allt mera tid, vilket också gör det möjligt att hålla kontakt med vänner. Föräldrarna sover också mer på lördagar än förut.

På grund av att det har blivit tyngre att vara förälder väljer allt fler att skjuta upp barnanskaffningen allt längre eller att inte alls skaffa barn. Nativiteten har därför sjunkit de tre senaste åren efter babyboomen i början av millenniet.

Största delen av barnfamiljerna mår bra och kan erbjuda en bättre barndom än tidigare. Samtidigt har en betydande del av barnen det svårt, och en allt större mängd barn tampas med problem som hopat sig. Det håller alltså på att ske en allt tydligare polarisering mellan barnfamiljer som klarar sig bra och barnfamiljer som klarar sig dåligt.

Grundproblemet för barnfamiljernas välfärd är, enligt THL:s publikation, den ökade tidsbrist som arbetslivet för med sig. Varken familjepolitiken eller servicen har ändrats märkbart de senaste tio åren, men övriga samhället och framför allt arbetslivet samt föräldraskapet skapar allt mera belastning på familjerna.

Mera om barnfamiljernas välfärd i Tv-nytt kl 19:30 på Yle Fem.