Haglund: Säkerhetspolitik påverkar kärnkraftsbeslut
De gröna får sällskap av en rad ministrar från andra partier då regeringen i övermorgon tar ställning till Fennovoimas kompletterade kärnkraftsansökan. Men försvarsminister Carl Haglund (sfp) påpekar att de säkerhetspolitiska aspekterna också väger tungt när det gäller kärnkraftsbeslutet.
Svenska folkpartiets ordförande försvarsminister Carl Haglund vill att riksdagen får ta ställning till Fennovoimas uppdaterade ansökan om att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki.
Han är själv inte entusiastisk över Fennovoima, och om han själv satt i riksdagen skulle ryggmärgsreflexen kanske vara att rösta nej. Men den här frågan är vare sig enkel eller entydig, säger Haglund, och de säkerhetspolitiska aspekterna väger tungt.
- Skulle vi fälla Fennovoima med hänvisning till samarbetet med ryska Rosatom så skulle det vara ett allvarligt säkerhetspolitiskt val och en ganska tydlig och stark markering mot Ryssland i en fientlig bemärkelse, säger Haglund.
- Vi skulle visa att vi inte tycker att Ryssland är en trygg granne, att vi inte vill samarbeta med ryssarna, och att Ryssland inte längre duger som samarbetspartner i energipolitiken, säger Haglund. Det är möjligt att en sådan näpsning skulle leda till problem när det gäller samarbetet inom till exempel gas- och uranförsörjningen.
Henriksson röstar nej
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) meddelade redan i går kväll att hon säger nej till Fennovoima.
-Till exempel det som hände i Fukushima har nog påverkat min personliga ståndpunkt, säger Henriksson. Jag är inte längre så övertygad om kärnkraftens förträfflighet.
Fyra socialdemokratiska ministrar röstar också nej till Fennovoima: bostadsminister Pia Viitanen, undervisningsminister Krista Kiuru, omsorgsminister Susanna Huovinen och utrikesminister Erkki Tuomioja.
Läs också:
Energiprofessor: Reaktor från Ryssland är en teknisk risk
Ville Niinistö i FT-intervju: Fennovoima-beslutet innebär finlandisering
Majoriteten krymper för Fennovoima