Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Europa fruktar en skotsk frihetssmitta

Från 2014
Uppdaterad 17.09.2014 12:15.
Demonstration för katalansk självständighet i Barcelona.
Bildtext I Spanien är frågan om katalanernas utträde mer aktuell än någonsin.
Bild: EPA / MARTA PEREZ

Efter Skottland står Katalonien, Baskien, Flandern, Veneto osv i turen, listan har ingen ände. Det befarar kritikerna som varnar för att separatismen skadar EU som redan kämpar med stora ekonomiska skillnader inom unionen.

En av de hårdaste kritikerna är skotten George Robertson, tidigare brittisk försvarsminister och generalsekreterare för Nato.

Den brittiske labourpolitikern varnar inte bara för att Storbritannien skulle förlora en tredjedel av sitt territorium jämte en stor del av sin trovärdighet och ställning internationellt. Än värre är det att Storbritannien hotas av sönderfall, det 300 år gamla Förenade konungariket, säger han.

En konkret sak som Robertson pekar på är Skottlands motstånd mot kärnvapen. Brittiska atomubåtar med Trident-missiler från Nato är för närvarande baserade vid flottbasen Faslane nordväst om Glasgow. Om Skottland blir självständigt äventyras det brittiska kärnvapenförsvaret och Storbritannien måste leta efter en ny bas för sina viktigaste avskräckningsvapen.

George Robertson varnar för en förnyad balkanisering av Europa.

-I en sårbar, instabil värld där problemen och lösningarna är globala gynnas ingen av att bli lokal. Separatismen ger liten tröst åt oroade befolkningar. Den utlovar mera strider och oenighet, skrev Robertson redan långt före den skotska folkomröstningen för självständighet.

Balkanhalvön drabbades av blodiga krig på 1990-talet efter den jugoslaviske presidenten, marskalk Titos död när Jugoslavien splittrades i ett halvt dussin stater.

Också Tjeckoslovakien i hjärtat av Europa splittrades efter Sovjetunionens sönderfall. Den delningen skedde helt fredligt den 1 januari 1993. De självständiga staterna Tjeckien och Slovakien bildades för att de politiska och ekonomiska förutsättningarna saknades för att hålla ihop landet.

EU vill inte se splittring

Också inom EU är man rädd för att en skotsk självständighet skulle uppegga andra separatiströrelser i en tid när kontinentens enhet och t.o.m. dess gränser är hotade.

Frankrike och Spanien motsatte sig upplösningen av Jugoslavien och väntas inte göra livet lätt för ett självständigt Skottland.

Europeiska kommissionens ordförande José Manuel Barroso har sagt att Skottland inte automatiskt kan bli medlem av EU. Skottland måste ansöka om medlemsskap och bli godkänt av alla 28 medlemsländer.

Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier har sagt att Storbritannien måste förbli en nation. Det gäller en Natomedlem med atomubåtar i Skottland och med den sjätte största ekonomin i världen.

Katalonien och Flandern

De största och bäst organiserade separatiströrelserna anses vara den katalanska i östra Spanien och den flamländska i norra Belgien.

Katalanerna vill genomföra en regional folkomröstning om självständighet den 9 november vilket regeringen i Madrid motsätter sig.

Den spanska regeringen försöker övertala EU att slå fast att Katalonien som en ny stat inte kan bli medlem av EU.

Den katalanska regionens ekonomiminister Andreu Mas-Colell har i Wall Street Journal skrivit att Katalonien vill få tillbaka det självstyre det en gång haft och att regionen är starkt proeuropeisk.

De flamländska nationalisterna vill bryta upp Belgien efter stora framgångar i de federala valen 2007 och i regionalvalet för två år sen. Nya Flamländska Alliansen kräver självständighet och styr redan Antwerpen sedan partiledaren Bart De Wever blivit borgmästare för staden som är Belgiens ekonomiska hjärta.

Flandern med 6 miljoner invånare har redan vittgående självständighet efter att Belgien blev en federal stat 1993 men de är missnöjda med centralregeringen i tvåspråkiga Bryssel. Det rika Fladern vill inte finansiera det fattigare fransktalande Vallonien men de franskspråkiga partierna vägrar gå med på en ny statsreform.

Samma ekonomiska motsättning präglar också separatisterna i Norditalien i regionen Veneto och staden Venedig som finansierar det eftersatta, fattiga Syditalien. En opinionsundersökning på nätet visade i mars i år att 89 procent av 2,3 miljoner röstande venetianare krävde självständighet från Italien.

De venetianska aktivisterna står för toleranta och demokratiska värden. De ser den skotska nationalismen som ett föredöme medan det tidigare norditalienska partiet Lega Nord uteslöts ur EFA p.g.a. sin högerpopulistiska och invandrarfientliga profil.

Prorysk rebellfeber

I Östeuropa sprider sig oron för att den ukrainska rebellfebern ska sprida sig och Lettlands president Andris Berzins stöder öppet den skotska nej-sidan.

Den Moskvatrogna ledningen på Krim har förklarat att om världen erkänner ett självständigt Skottland måste man också erkänna den omstridda folkomröstningen i mars om att ansluta Krim till Ryssland.

De ryska separatisterna har inget gemensamt med de obeväpnade och fredliga separatisterna runtom i Europa. Det ser man tydligt i listan över de 37 fullvärdiga medlemspartierna i Europeiska fria alliansen (EFA)

De betecknas som progressiva regionalister som är positivt inställda till EU. De regionala minoriteterna arbetar för självstyrelse eller självständighet samtidigt som de samarbetar genom EU.

Där ingår Ålands Framtid från Finland och hela sju partier från Frankrike som representerar bl.a. Korsika, Bretagne och Alsace. Från Spanien medverkar sex regionala partier, från Italien fem och från Tyskland tre, bland dem Die Friesen som kräver självbestämmande för friserna i Nedersachsen vid Nordsjön.

Brittisk oro

De brittiska ledarna är oroade för att en skotsk självständighet kan komma att öka kraven på ökat spelrum också för de tre övriga riksdelarna England, Wales och Nordirland. Både Wales och Cornwall arbetar inom EFA för självständighet respektive självstyre, utöver Skotska nationalpartiet som verkar för ett självständigt Skottland.

Premiärminister David Camerons eget jobb är i fara om skottarna bryter sig fria. Han har också lovat att Storbritannien ska gå ut ur EU vilket inte stärker britternas ställning i Europa eller inför USA som har manat britterna till en sammanhållning både nationellt och inom EU.

Cameron har lovat mera makt åt det skotska parlamentet speciellt i skattefrågor, förutsatt att skottarna förkastar självständigheten.

Diskussion om artikeln