"Barnskyddets resurser fördelas skevt"

Klienterna anser att barnskyddssystemet är splittrat och ologiskt. Det här framgår av en undersökning som Institutet för hälsa och välfärd, THL, publicerar i dag. "Socialarbetares ständiga brådska och splittrade arbete försvårar verksamheten som bygger på mänskliga relationer", står det att läsa i rapporten. Socialarbetarna håller med.

Resurserna inom barnskyddet fördelas skevt, berättar en socialarbetare som arbetar inom Helsingfors stads barnskydd. Genom förebyggande arbete kunde man spara pengar och samtidigt förhindra omhändertaganden.

"20 procent tar 80 procent av pengarna"

- Största delen av resurserna går till dem som är placerade utanför hemmet, fastän 80 procent av klienterna finns inom öppenvården. 20 procent är placerade men de tar 80 procent av pengarna, säger socialarbetaren.

Socialarbetaren som vill förbli anonym säger att man skulle spara pengar genom att satsa mera på öppenvården. Han anser att man borde försöka hitta nya innovativa handlingssätt inom öppenvården i stället för att placera barnen, exempelvis kunde man placera en av föräldrarna tillsammans med barnet i en stödfamilj.

- Det här kunde fundera till exempel med en ung mamma och ett nyfött barn. De kunde tillsammans bo med en stödfamilj och sedan få extra stöd under den tid de behöver det, säger socialarbetaren.

Situationen inom Helsingfors barnskydd rätt så god

Socialarbetaren, som jobbat vid Helsingfors stads barnskydd, anser att situationen är rätt så god.

- Här i Helsingfors har vi färre klienter per socialarbetare än på många andra ställen, 30-40 klienter per socialarbetare. Men hur stressigt det blir beror mycket på vad man har för fall, saker kan hända snabbt i det här arbetet. Om man till exempel måste placera ett barn brådskande kan det bli stressigt, säger socialarbetaren

Han påpekar att situationen är mycket värre på många andra orter, i Åbo kan socialarbetarna ha upp till 70 klienter per man vilket är ungefär dubbelt fler än i Helsingfors.

"Också barnskyddet gör misstag"

Många minns fallet med 8-åriga Eerika som mördades då varken socialarbetarna eller några andra myndigheter reagerade trots att hon misshandlats och förnedrats en längre tid. Fall som det här är ändå väldigt marginella enligt socialarbetaren.

- Också inom barnskyddet gör man misstag och om man handlar fel måste det förstås behandlas i domstol, men det är synd att publiciteten som fallen får i medierna påverkar allmänhetens syn på barnskyddet, säger han.

Att medierna gett fall som Eerika så mycket uppmärksamhet har enligt socialarbetaren påverkat barnskyddets image. Det här trots att man i de allra flesta fallen lyckas hjälpa barnen.

- Jag har följt med Facebook-diskussioner och det finns mycket kritiska och till och med hatiska diskussioner där man tar upp enskilda fall där man tycker att barnskyddet antingen har reagerat för långsamt eller för fort.

Själv har socialarbetaren under sina tio år inom barnskyddet aldrig utsatts för våld men däremot verbala hot.

- Jag vill ändå säga att det här samtidigt är ett givande jobb, man ser direkt resultat av sitt jobb och man kan konkret hjälpa ett barn. Och ofta får vi positiv feedback av våra klienter, säger han.

Extra jobbigt med barn som far illa

Trots att arbetsmängden vid Helsingfors barnskydd är överkomlig är det ett tungt arbete.

- Det mest krävande är så klart den psykiska sidan, att stå ut med att möta ganska otrevliga historier. Extra jobbigt är det ju när det gäller barn som far illa. Det kan handla om våld, missbruk och vanskötsel. De flesta av våra klienter behandlar ju sina barn väl men de finns en del hemska historier, berättar socialarbetaren.

Enligt honom lär man sig ändå med tiden att lämna jobbet på jobbet och helt enkelt stänga av sina tankar hemma.

Läs också: Borgå halverar antalet omhändertagna