Markus Krunegård kommer hem

Markus Krunegård ska spela i Helsingfors och det ser han fram emot. Att komma till Finland är som att komma hem. Han pratar flytande finska men en sak undviker han gärna på sitt andra språk, och det är politik.

Vi ringer upp Markus Krunegård och det visar sig att han gått iväg till en park för att få vara i fred under vårt samtal. Vi undrar om han verkligen får vara det, eller om folk känner igen honom och kommer fram för autografer.

- Inte i den här parken, men visst händer det. Men folk vill mest ta bilder, säger han.

Att folk kommer fram och vill snacka och fota är inget han stör sig på.

- Jag vet ju själv att det är ganska jobbigt att gå fram till någon, så det är smickrande tycker jag. Vill man vara ifred kan man vara i skogen, säger han.

När vi ringer upp honom ska han snart ha en konsert på Gröna Lund, för att bota valångesten. Någon ångest för själva spelningen har han inte.

- Nej, men jag spelade på en kompis bröllop förra helgen och det var ångest. Det är en väldig ära att få göra något sådant, men jag var så jävla nervös så jag höll på att svimma. Det är mycket värre, när man kan göra bort någon annan, och det är väldigt få människor på plats. Stora konserter blir som ett lapptäcke av glädje, och det är bara roligt.

Som att komma hem

Markus ska spela i Helsingfors den åttonde oktober, och det ser han fram emot.

- Det är alltid roligt att … komma hem, tänkte jag säga, men att vara i Finland.

Är det som att komma hem när du kommer hit?

- Någonstans är det det. Jag har alltid besökt Finland med jämna mellanrum och finska var det första språk jag lärde mig, så någon del i magen tillfredsställs mer än i Sverige.

Markus är alltså i princip tvåspråkig, och när han kommer till Finland ger han också intervjuer till finska medier.

- Jag pratade med Helsingin Sanomat i en timme alldeles nyss och det gick bra. Men det var svårt för hon ville prata om en massa politik och sånt, och jag pratar inte om politik på finska. Det är svårt med alla konstiga ord som integration, talman, parlament och sånt jag bara hör på svenska. Jag pratar mest finska med morsan, med kusinerna blir det mest så här: Vad åt du då? Jahaa, va kul.

Vill du gå fram och snacka med Markus när han är här är det alltså fritt fram, både på svenska och finska (men undvik politik på det senare språket). Och är du allt för blyg är det bara att ta fram kameran. Han poserar glatt. Vilken schyst kille.