Allt fler barn omhändertas i Sibbo
Antalet placerade barn i Sibbo har ökat med en tredjedel jämfört med samma tid i fjol. Sibbo har traditionellt haft färre problem än de övriga metropolkommunerna, men familjernas ökade behov av stöd syns nu också där.
– Sibbo hör till huvudstadsregionen på det viset att alla de sociala problem som finns i de stora städerna också finns här i Sibbo. Ibland är det lite missvisande att tänka att vi är här ute på landet och kommer undan de problem som finns i förstäderna och längre söderut, men så är inte fallet utan vi har precis samma problem här. Det tycker vi börjar märkas, säger servicechef Bodil Grön på barnskyddet i Sibbo.
Aldrig första lösningen
Att omhänderta eller placera ett barn utanför familjen är aldrig den första lösningen, med Grön säger att vissa föräldrar också ber om det om situationen inom familjen har varit svår under en längre tid och de är oroliga över exempelvis sina ungdomar.
Grön säger att det också finns två huvudsakliga orsaker till att barn placeras utanför hemmet, nämligen psykiskt illamående eller drogmissbruk bland unga eller föräldrar med små barn.
Jämför man med tidigare år har 2014 varit ett väldigt belastat år för barnskyddet i Sibbo. Men samtidigt som mängden placeringar ökat med 32 procent, från 34 vid samma tidpunkt ifjol till 45 just nu, måste man också komma ihåg att Sibbo tidigare har haft ett väldigt lågt antal placerade barn. Behovet ser helt enkelt ut att vara mycket större just nu.
Behovet växer då kommunen växer
Också social- och hälsovårdsdirektör Leena Kokko har liknande tankegångar.
– Att servicebehovet ökat beror på att kommunen har vuxit. Då kommunen växer kommer det nya invånare som inte har sina rötter här, eller mor- och farföräldrar som kan hjälpa. Då det finns mycket människor leder det automatiskt till att det finns många olika slags problem.
Kokko påminner också om att Sibbo inte haft lika stora problem som de andra metropolkommunerna, även om behovet också där hela tiden ökar.
Mer resurser behövs
Nya resurser kommer ändå att behövas till såväl barnskyddet som familjevården, speciellt eftersom en förnyelse av socialvårdslagen träder i kraft från 2016.
– Den nya lagen höjer tröskeln att göra akuta omhändertagningar och placeringar. Först måste familjen erbjudas tillräckligt med familjearbete i två skift. Först då man konstaterar att det inte räcker kan man placera barnen utanför familjen. I praktiken betyder det att vi kommer behöva fler resurser, säger Kokko.
I våras gjorde kommunen en utredning där man jämförde den personal som finns i Sibbo med den som finns i grannkommunerna, och kom fram till att en yrkesgrupp inom barnskyddet helt saknades.
– Det är socialhandledare som mer praktiskt kan hjälpa familjerna. Nu fick vi med kommunstyrelsens tillåtelse möjlighet att anställa två sådana från den första september, och det har redan underlättat vår situation till en viss del, säger Bodil Grön på barnskyddet.