Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Aralsjön till historien

Från 2014
Skeppsvrak på Aralsjöns botten.
Bildtext Skeppsvrak på Aralsjöns botten.
Bild: Wikimedia Commons / Staecker

Världens i tiderna fjärde största insjö Aralsjön i Centralasien har nu praktiskt taget försvunnit, rapporterade tyska Zeit på måndagen med hänvisning till de senaste satellitobservationerna från den amerikanska rymdstyrelsen Nasa.

Aralsjön mellan Kazakstan och Uzbekistan har ibland betecknats som en av världens värsta miljökatastrofer.

Sjön var en gång cirka fyra gånger större än Ladoga och kantad av relativt blomstrande fiskesamhällen.

Sovjetregimen under Josef Stalin beslöt att avleda sjöns två tillflöden Amu-Darja och Syr-Darja för att skapa större bomullsodlingar i syfte att få in västlig hårdvaluta.

Sedan 1960-talet började sjön försvinna i allt raskare takt på grund av avledningen. Åren 1960-1997 sjönk vattenytan med 18 meter.

Samtidigt som vattenmängden minskade blev det återstående vattnet allt saltigare. Fisken dog ut och samhällena omkring sjön blev livsodugliga. Rostande fiskefartyg ligger utspridda på den forna sjöbottnen.

Giftigt damm och biologiska vapen

De kvarboende invånarna plågades av hälsovådligt damm, som blåste upp från den torrlagda sjöbädden. Dammet innehåll både salt och torkad konstgödsel och bekämpningsmedel och gjorde allt större områden omkring sjön obrukbara som odlingsmark.

Dessutom påträffades 2002 nedgrävda behållare med över 100 ton mjältbrandssporer på en tidigare ö i Aralsjön, där sovjetregimen hade ett av sina laboratorier för biologiska vapen.

På 1970-talet skedde det ett utsläpp av smittkoppsvirus från laboratoriet som dödade åtminstone tre människor och enligt den dåvarande sovjetiska generalen Pjotr Burgasov höll på att skapa en epidemi utom kontroll.

Laboratoriet experimenterade även med bland annat pest och botulinumtoxin och byggde vapen med dessa virus och gifter.

Diskussion om artikeln