Så här lämnade han våldet

Att stjäla bilar och missbruka knark var en del av Mikael Maltzeffs vardag. Grupptryck var en stor orsak till att han hölls så länge som han gjorde i den livsstilen. När han kom sig ur den dåliga cirkeln började han själv hjälpa utslagna ungdomar.

Myteriet: Våldsamma gäng, ebola och kultfilmer

Programmet är inte längre tillgängligt

I amerikanska filmer och tv-serier får man se gängmedlemmar som bryter sig loss och blir förföljda resten av livet. Den här rädslan levde i en viss mån kvar. Men när jag väl kapade av kontakten och förklarade till mina kompisar att jag vill ha ett annorlunda liv så var de flesta väldigt förstående.

I Helsingfors rör sig ungdomsgäng som misshandlar och rånar andra ungdomar. De uppges vara så många som 50 stycken men polisen har bara fått tag i ett fåtal av de inblandade. Via chattapplikationen Whatsapp håller de kontakten och bestämmer var de ska samlas.

- Det första jag reagerade på är att de är så många. När jag rörde mig i gäng var vi bara en 10 stycken, säger Mikael Maltzeff.

Ställer inga frågor

För Mikaels del började det med att han rökte hasch som 13-åring. Några år senare kom han med i gäng som sysslade med bilstöld och amfetamin.

- Jag minns en kväll då jag kastade mig in i en kompis skjuts. Jag märkte att han som körde inte hade bilnycklar och frågade vad som hände. Någon svarade kort att ”jag knyckte den här”. Efter det frågades det inte mera utan jag åkte bara med. Det fanns så många tillfällen som jag hade kunnat hoppa av, men jag valde ändå att stanna kvar.

Mikael beskriver en kluvenhet i att gänget ger en känsla av trygghet och gemenskap, men att det samtidigt kan kännas svårt att bryta sig loss. Mycket kan handla om en rädsla för hur resten av gänget skulle reagera.

- I amerikanska filmer och tv-serier får man se gängmedlemmar som bryter sig loss och blir förföljda resten av livet. Den här rädslan levde i en viss mån kvar. Men när jag väl kapade av kontakten och förklarade till mina kompisar att jag vill ha ett annorlunda liv så var de flesta väldigt förstående.

Det är svårt att fatta att man kan hamna i fängelse och bli stämplad för livet. Ett slag kan göra att man hamnar i fängelse.

Första slaget kan vara ditt sista

I Mikaels fall så var det ingen som ingrep utifrån. Det var först i armén som han fick uppleva disciplin och att någon faktiskt krävde struktur i hans liv. Idag jobbar han på ett bageri och lever ett liv som vilken vuxen som helst, men anmärkningarna i brottsregistret har gjort livet mer utmanande vid flera tillfällen.

- Man måste inse själv att man vill ha mera av livet. När man är 15 år förstår man inte vilka konsekvenser handlingarna kan få. Det är så lätt att följa med gruppen och där ifrågasätter man inte varandras handlingar på samma sätt. Det är svårt att fatta att man kan hamna i fängelse och bli stämplad för livet. Ett slag kan göra att man hamnar i fängelse.

Att komma ur den negativa spiralen kan vara väldigt svårt. När Mikael Maltzeff väl kom sig ur livsstilen var det på eget initiativ.

Jag förstod i något skede att jag inte kan fortsätta med den här livsstilen. Det leder bara till fängelset eller till graven.

- Jag förstod i något skede att jag inte kan fortsätta med den här livsstilen. Det leder bara till fängelset eller till graven. Jag slutade ha kontakt med de typerna. Det var tungt psykiskt men man blir starkare efteråt, lär känna sig själv bättre, berättar Maltzeff.

Våldet är språket

Mikael beskriver våldet som en naturlig del av gruppdynamiken. Det handlade om ett gemensamt språk för gruppen, som huvudsakligen bestod av killar.

- Det våldsamma beteendet dök ofta upp med att någon började provocera i stil med ”kom igen, slå den där typen nu!”. Det fanns ett så tydligt krav på att bevisa sin maskulinitet och gaska upp sig till en stereotypisk ”macho man”, berättar Mikael.

Problemet kommer inte att försvinna på en gång, men för att fler ska våga ta sig ur gäng och en dålig livsstil behövs stöd.

- Jag tror att det behövs någon som de utslagna ungdomarna kan vända sig till, också anonymt. Inte bara sådana som har utbildning för det utan också sådana som själva har suttit i fängelse och kan berätta vad det hårda livet leder till. Gärna någon som först i 50-års åldern ändrat på sitt liv som kan berätta att hela livet far dem förbi, säger Maltzeff.

Läs också:
"Unga behöver trygga vuxenkontakter"
Sociala medier gör ungdomsvåldet oberäkneligt
"Någonstans har vi inte lyckats möta de här individerna"
Ungdomsgäng misshandlar andra unga i Helsingfors
"Misshandlarna söker uppmärksamhet"