Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

De vill ha pengarna tillbaka för reningsverken

Från 2014
Uppdaterad 15.10.2014 05:51.
Johan Lönnfors har modern avloppsrening
Bildtext Johan Lönnfors måste investera i ett reningsverk

Flera östnylänningar som redan har köpt ett privat reningsverk vill ha kompensation om kraven på rening av avloppsvatten på glesbygden luckras upp. Allt fler politiker anser att avloppsförordningen ska ses över.

Hindhårbon Tom Forsblom hörde till dem som var först ute. Han beslöt att satsa 10 000 euro på ett privat reningsverk 2008.

Han köpte anläggningen av en omkringresande försäljare som motiverade köpet med att anläggningen bara blir dyrare ju längre man väntar. Det var ursprungligen meningen att övergångstiden för att får avloppsreningen i skick skulle gå ut 2013 men övergångstiden förlängdes och nu är tidsgränsen är mars 2016.

Tom Forsblom känner sig lurad. Han skulle helst vilja ha pengarna tillbaka om avloppsbestämmelserna luckras upp men han inser att det knappast är realistiskt.

Privat reningsverk för avloppsvatten

- Där är de där pengarna nu, säger han och pekar på avloppsreningsverket på gården.

Få har investerat

Tom Forsblom säger att det är väldigt få i Norrveckoski, Söderveckoski och Andersböle som än så länge har löst avloppsfrågan på egen hand. Det ryktas om att Borgå vatten kanske drar avlopp genom byarna inom de närmaste åren.

Kapaciteten vid reningsverket i Hindhår räcker inte till längre. Borgå vatten planerar att dra en avloppsledning från Hindhår direkt till Hermansö, men frågan är hur ledningen ska dras.

Tom Forsblom har hört att den ska gå bara några tiotal meter från hans husknut, invid järnvägen. Det här gör honom ännu bittrare.

Måste köpa ett reningsverk

Andersbölebon Johan Lönnfors tvingades bygga ett modernt avfallsreningsverk i samband med att han byggde nytt för några år sedan.

Han ser det inte som särskilt betungande att ha varit tvungen att investera några tusenlappar extra, det är ju trots allt dyrt att bygga hus.

Han tycker synd om alla äldre som måste investera i ett byte av brunn. Det kan kosta dem 10 000 euro och det är mycket pengar. Han understöder de politiker som är redo att slopa avloppsförordningen i sin nuvarande form. Den blir för dyr för många i glesbygden, säger han.

Expert mot avloppsförordningen

Experten på vattenrening Tero Myllyvirta understöder att avloppsförordningen ses över. Han anser att kraven på rening är gammalmodiga.

Myllyvirta kritiserar dagens sätt att förhålla sig till urin och avföring. Han ser det som en råvara, inte som avfall. Urinen och avföringen borde tas tillvara och inte försöka renas bort, säger han.

I urin finns rikliga mängder med fosfor och borde tas tillvara. Fosfor är en sinande resurs. Fosforgruvorna är snart tomma och då kan de inte kompenseras på något sätt. Fosfor behövs för att få grödorna att växa. Om vi inte skulle konstgödsla våra åkrar så skulle maten bara räcka till för 2,5 miljarder av oss, globalt alltså.

Myllyvirta föreslår skilda tankar för urin och för avföring. Någon bonde skulle sen ta hand om tankarna. Urinen skulle spridas ut på åkrarna i utspädd form, avföringen likaså.

Han menar att det är helt bakvänt att först blanda urin och avföring med vatten för att sedan försöka rena vattnet utan att lyckas.

Politikerna vet inte tillräckligt

Tero Myllyvirta misstänker att politikerna som har föreslagit att avloppsförordningen ses över inte är särskilt insatta i hur avlopp borde behandlas på ett innovativt sätt.

Han tror att de politiker som talar för att förordningen ska ses över snarare tänker på folks privata ekonomi. De menar att det är för dyrt för folk att investera över 10 000 euro i sin egen avloppsrening.

Myllyvirta håller med på den här punkten. Han anser att det inte är rättvist att den här investeringen endast krävs av tio procent av landets befolkning, det vill säga av dem som bor på glesbygden.

Borde få pengarna tillbaka

De som redan har investerat pengar i ett privat reningsverk eller i en markbädd borde få sina pengar tillbaka, säger Myllyvirta. Han motiverar sin ståndpunkt med att varken reningsverk eller markbädd fungerar som det var tänkt.

Myllyvirta poängterar att urin och avförning är värdefulla råvaror. I Indien får man betalt för att använda någons dass eftersom landet inte har egna fosforfyndigheter. Han filosoferar om att vi i västvärlden borde följa Indiens exempel. Vi skulle betala för mat, men få betalt för de råvaror vi producerar, alltså kiss och bajs.

Hör här Tero Myllyvirta ge tips om avloppslösningar:

Är dina avloppssystem i skicka?

Artikeln har uppdaterats kl 8.35