Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Raseborgare trivs rätt bra på sin hemort

Från 2014
Långträsk i Tenala.
Bildtext Raseborgarna trivs med att ha naturen i närheten.

De flesta kommuninvånare mår bra och är nöjda med stadens service. Det visar en utredning över invånarnas välbefinnande i sex kommuner. Raseborgarna vill ha mera information om hälsovården.

Många raseborgare trivs rätt bra eller bra på sin hemort. De flesta upplever att de har en bra fysisk hälsa och är för det mesta på gott humör och vitala. Det man oroar sig för är oftast en familjemedlems framtid, hälsan och hur en äldre släkting ska klara sig.

Det positiva är att man har möjlighet till friluftsliv, naturen, en snygg, skön och trygg omgivning. Boendekostnader samt läge upplevs som positivt. FPA:s service, det kommunala serviceutbudet av motion och bibliotek får också bra respons.

Ungdomsarbete fungerar okej

De som svarade i Raseborg upplevde att ungdomsarbete inom socialtjänsten fungerar hyfsat. Barnskyddet och hemvård av de äldre ligger lite på minussidan, likaså övriga tjänster för de äldre.
Handikapptjänster får lite positiv respons. Raseborgarna tycker att staden kunde satsa mera på närvårdarstöd och utkomstsstöd.

Stadens invånare vill också ha bättre satsning på information om sociala tjänster, rådgivning, individuell handledning, serviceflödet, bokning av mottagningstid inom rimlig tid, sakkunnighet i kundservice, transportförbindelser och hinderfria utrymmen. Det finns för lite möjligheter till elektronisk ärendehantering tills vidare.

Många inom vården får beröm

Raseborgarna upplever att hälsovården i sin helhet fungerar positivt. 41 procent tycker att hälsovården fungerar antingen bra eller rätt bra och 22 procent att den är mindre bra.
Mödra- och barnrådgivningen samt skol- och elevhälsovården får mycket positiva vitsord. Det får också diabetesskötare, laboratoriet, röntgen och vården på sjukhus och bäddavdelning.

De som svarat på undersökningen upplever att de inte får tillräckligt med information om hälsovårdstjänsterna. De tycker inte heller att tider till hälsovården ges inom rimliga tider.

Dessutom vill man i Raseborg få mera information om hur man kan påverka kommunalt och att systemet för att ge respons skulle fungera bättre.

Sex kommuner med i utredningen

I utredningen deltog 1 421 vuxna invånare i mars i år. Utredningen gjordes av Socialkompetens, kunskapscentrum inom den sociala branschen och av sex kommuner: Lojo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs, Raseborg och Sjundeå.
En motsvarande utredning gjorde 2010 i Lojo, Raseborg och Sjundeå, så resulatten har jämförts med den tidigare utredningen.

Invånarna svarade på frågor om deras erfarenheter och åsikter om boendetrivsel, hälsa och välbefinnande, kommunens serviceutbud, beredskap till elektronisk
ärendehantering och deras tillit till kommunens verksamhet.

I Raseborg svarade 194 personer (14 procent av alla som deltog). 72 procent av dem var kvinnor och 28 procent män. 60 procent hade svenska som modersmål, 38 procent finska och två procent hade ett annat modersmål.

Rapporten på finska.