Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

"Det finns inga onödiga språk"

Från 2014
Uppdaterad 10.10.2014 19:49.
Lingvisten dr. Marc Okrand, uppfinnaren av det artificiella språket klingonskan.
Bildtext Inget minoritetsspråk överlever utan en aktiv ansträngning, säger dr. Marc Okrand.
Bild: Marcus Rosenlund

Dr. Marc Okrand är en man vars hjärta bultar för språkliga minoriteter. Faktum är att han själv har skapat en sådan. Okrand, 66, är lingvist med de Nordamerikanska ursprungsfolkens språk som specialintresse, men för den stora allmänheten är han framför allt känd som uppfinnaren av det fiktiva språket klingonska, som talas av krigarfolket Klingonerna i Star Trek-filmerna.

Klingonska hördes första gången i filmen Star Trek: The Motion Picture (1979), men då handlade det bara om improviserad rotvälska påhittad av skådespelaren James Doohan. Inför filmen Star Trek III: The Search For Spock beslöt regissören och skådespelaren Leonard Nimoy (Mr. Spock) att klingonerna behövde ett “riktigt” språk, så man kontaktade Marc Okrand som fick uppdraget att utveckla ett tungomål åt klingonerna.

Språket började snabbt leva ett eget liv utanför Star Trek-filmerna. Klingonska har numera ett vokabulär på cirka 3000 ord, och man räknar med att det finns ett tusental människor i 30 länder som förstår språket.

Klingonska som modersmål

Okrand själv säger i en intervju för Kvanthopp att det finns omkring ett dussin personer i världen som talar språket flytande och är kapabla till att simultanöversätta från och till klingonska. En bekant till honom, en lingvist vid namn d’Armond Speers, lärde till och med klingonska åt sin son Alec som andra språk. Mamman talade engelska med pojken, pappan klingonska, säger Okrand.

- Syftet var inte att pojken skulle bli tvåspråkig, Speers var som lingvist intresserad av att ta reda på huruvida det är möjligt att snappa upp ett konstgjort språk som barn, snarare än att lära sig det i vuxen ålder.

Experimentet lyckades, pojken lärde sig klingonska, men vid 3 års ålder beslöt pappan att avbryta experimentet och övergå till engelska då pojken inte längre visade någon större entusiasm för klingonska.

- Pojken fann länge det hela lite besvärande men i dag är han stolt över att vara “killen som alla talar om”, säger Okrand och tillägger att pojken hur som helst inte längre behärskar klingonska.

Den grundläggande källan till klingonska är The Klingon Dictionary (1985), klingonordboken, skriven av Okrand. CBS Television Studios äger upphovsrätten till den boken. Okrand själv fungerar som en högsta språkdomare som avgör språkliga tvister och uppfinner nya ord vid behov.

Det finns också ett språkinstitut, The Klingon Language Institute, vars uppgift är att sprida språket och kunskap om det. Institutet har gett ut klingonska översättningar av bl.a. Shakespeares Hamlet, Mycket väsen för ingenting och Gilgamesheposet.

KLI, The Klingon Language Institute

Entusiasterna brukar hävda att klingonska är “det snabbast växande språket i galaxen”. I Europa är klingonska särskilt populärt i Tyskland och Sverige.

Star Trek-filmerna avbildar klingonerna som krigiska, våldsamma och föga kultiverade. De har varken tid eller lust till small talk eller artighetsfraser, vilket reflekteras av själva klingonskan, som inte har något ord för “hej”. Den närmaste motsvarigheten är ett ord som betyder ”vad vill du?” Klingonskan har inte heller något ord för adjö, säger Okrand.

- De bara går sin väg.

Information om det klingonska språket (tlhIngan Hol) på svenska.

Världsrymdens "bättre folk"?

Precis som vi finlandssvenskar är filmernas klingoner hur som helst en språklig minoritet, en språkö mitt i majoritetsspråkets hav. I filmerna, liksom i den verkliga världen, är det här språket engelska (i vårt fall också finska). Trots det här talar klingonerna ofta engelska, både sinsemellan och i sällskap med människor. Det här gör de av flera olika skäl, säger Okrand, bland annat av det enkla skälet att filmens producent helst ville undvika onödig textning av filmen, den amerikanska publiken gillar inte sådant.

Men för publiken förklaras det kulturella skälet till det här som ett slags hänsyn till människorna som av klingonerna betraktas som för dumma eller för envisa för att lära sig klingonska. Men, säger Okrand, de sägs tala engelska också för att markera sin överlägsenhet i förhållande till sina lägre stående medklingoner.

- På planeten Klingon råder det mycket skarpa klassgränser. De högre stående klasserna är soldater eftersom klingonerna är ett krigarfolk. De får den bästa utbildningen, de får lära sig främmande språk. Därför talar de ofta det främmande språket engelska sinsemellan, inte bara i sällskap med kapten Kirk, och det här alltså för att de vill signalera till sitt eget fotfolk att “vi är bättre än ni”.

Men klingonernas “bättre folk” talar också engelska sinsemellan av samma skäl som vi finlandssvenska föräldrar ibland talar finska i barnens närvaro, säger Okrand.

- Då man har hemligheter som man inte vill att barnen ska höra.

Att skämmas för sitt språk

Som språkvetare har Marc Okrand huvudsakligen koncentrerat sig på de Nordamerikanska ursprungsfolken och deras språk. I Nordamerika, norr om Mexiko, känner man till närmare 300 ursprungliga språk varav de flesta numera är utdöda eller talas av en handfull människor. Orsaken till det här är det systematiska och brutala förtryck som de nordamerikanska indianerna utsattes för under flera seklers tid, säger Okrand.

- Folk började skämmas för sitt språk. Inte för att det var något fel på själva språket, men för att den tidens samhälle var sådant som det var, indianerna diskriminerades i allra högsta grad. Det här ledde till att många gjorde sitt yttersta för att smälta in i majoriteten genom att dölja sin identitet och sitt språk. Vilket med tiden ledde till att många språk dog ut.

Inte förrän på sistone, nu då läget har förbättrats en del för indianerna - förtrycket existerar fortfarande, men i mycket mindre grad - har många nordamerikanska indianer vaknat upp till insikten att de har förlorat något dyrbart, säger Okrand, som också har arbetat med att återskapa och återuppliva utdöda indianspråk.

Vi finlandssvenskar har naturligtvis ett mycket bättre utgångsläge än de amerikanska ursprungsfolken, och framför allt så har vi en rik svenskspråkig skriftlig tradition att luta oss mot, vilket indianerna saknar, men Okrand säger att ingen språklig och kulturell minoritet kan ta sin fortlevnad för given. Vill vi att finlandssvenskan ska blomstra måste vi arbeta aktivt för det.

- Det enda sättet att inte förlora sitt språk är att använda det. Tala det hemma, tala det ute på stan, var medvetna om varför ni talar det, hur språket anknyter till vem ni är, till var ni är och hur ni kom dit ni är i dag och vart ni är på väg.

- Framför allt: det är inget fel med att tala ett språk som avviker från majoritetens språk. Faktum är att det är en fördel. Ni kan betrakta världen på ert eget sätt, ni kan förstå saker ur ett eget perspektiv för ni har ert eget unika betraktelsesätt. Det har att göra med hur språken är uppbyggda och organiserade; ett eget språk gör att du upptäcker saker som andra inte märker.

Och för att komma från en amerikan är det här ett mycket radikalt påstående, skrattar Okrand.

- För oss är det amerikanska språket och det amerikanska perspektivet det enda rätta. Till och med britterna är konstiga sedda ur vår synvinkel.

"Det är aldrig fel att lära sig ett nytt språk, vilket språk som helst"

Men för att återknyta till filmernas klingoner så tror ju Marc Okrand inte att de någonsin kommer att duka under som språklig minoritet, även om han medger att de, precis som vi finlandssvenskar tenderar att göra då en finskspråkig person sätter sig vid vårt bord, antagligen skulle gå över till finska de också. Eller så skulle de helt enkelt klå upp nykomlingen, slagskämpar som de är, något som han naturligtvis inte uppmanar oss att göra.

Okrand säger hur som helst att de som lär sig klingonska i den riktiga världen, språket som han uppfann, ständigt finner sig själva på defensiven inför folk som inte begriper poängen med att lära sig ett litet, obskyrt språk.

- Deras vänner frågar dem att “varför studerar ni klingonska, varför lär ni inte er ett språk som man har någon nytta av?” Och så vidare. Och de som studerar klingonska brukar då svara med att det alltid är nyttigt att lära sig språk, oberoende av språket. De noterar också att då du översätter ditt eget språk till klingonska, lär du dig samtidigt också helt nya saker om ditt eget språk.

Låter det bekant?