Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Var ryms kulturen då telefonen ska med på wc?

Från 2014
Uppdaterad 11.10.2014 00:13.
Barn i trafiken
Bildtext Var ryms kulturen idag?
Bild: Laura Hossi/Yle

Många i vårt samhälle vill ha ett tempo där det ska hända hela tiden och allt ska gå snabbt. Vi måste ha telefonen med på wc och en normallång teaterföreställning gör att publiken oroligt skruvar på sig. Vad händer med våra teaterföreställningar, utställningar eller kulturrecensioner i en sådan värld?

Yle Västnyland - Spela upp på Arenan

Tid är en bristvara för allt fler i dagens samhälle, samtidigt som olika sorters medier blivit en stor del av vardagen.

- Tekniken har åstadkommit fenomenet "det distraherade klickbara, ständigt uppkopplade samhället". Våra hjärnor går på högvarv och behöver hela tiden den där stimulansen. Vi kan inte stå fem minuter och vänta på en buss utan att ta fram telefonen. Eller så kan vi inte gå på wc innan telefonen är hittad. Det är ett beroendeförhållande. Tekniken är det som har satt oss i båten men tekniken har också möjliggjort mycket positiva saker, säger Oskar Pöysti. Han är hemma från Ekenäs, idag skådespelare på teater Virus och hör också till gruppen som håller i trådarna för teatern.

Han deltog i kulturseminariet "Här och nu! Sex röster om kultur i utveckling" som hölls på Västra Nylands folkhögskola i Karis. Det var en dag där flera röster från kulturfältet delade egna erfarenheter och skapade debatt om dagens kultur. Två andra röster på seminariet var Anki Hellberg-Sågfors och Åsa Stenberg-Albjerg.

Anki Hellberg-Sågfors.
Bildtext Anki Hellberg-Sågfors.
Bild: Yle/Tove Virta

Teatern hänger med på snutt-tåget

Dagens snuttifiering innebär att samhället allt mer handlar om snabbt tempo, korta stunder och snabba intryck. Som skådespelare ser Pöysti att det också påverkar teatern.

- Folk orkar inte sitta tre timmar på teater, publiken börjar skruva på sig. Kanske vi följer med där lite, vi tar i beaktande att den inte orkar sitta längre än så här. Men teatern har det trumfkortet att publiken också vill mingla i foajén och vara social och det är ett sätt att locka in till teatersalongen bredvid, säger Pöysti. Men det kan absolut finnas en fara i det också, att teatern hänger med på snutt-tåget.

Borde man gå mot det?

- Det finns ändå vissa saker som inte kan berättas på fem minuter och en punchline.

Åsa Stenvall-Albjerg till vänster och Oskar Pöysti till höger.
Bildtext Åsa Stenvall-Albjerg och Oskar Pöysti.
Bild: Yle/Tove Virta

Det är svårt att hinna ge sig tid att uppleva, speciellt under vissa skeden i livet. Det kräver i sin tur en del av kulturproducenterna.

- Det är en utmaning för människan idag att ge sig tid, låta sig uppleva och låta sina frågeställningar ifrågasättas och verkligen tänka efter. Den tiden får vi under studietiden, då finns också tid att gå på kulturevenemang. Men mitt i livet är det sedan svårt att ta sig den tiden. Då blir det en utmaning vilka konst- och kulturevenemang man erbjuder, säger Anki Hellberg-Sågfors.

Hon är kulturproducent hemma från Kyrkslätt. Hon har de senaste 7 åren jobbat med projektet Produforum.

Radio Vega Västnyland - Spela upp på Arenan

Publiken behöver en roll

Hellberg-Sågfors ser att tekniken gör att publiken ställer nya krav på framtidens kultur.

- Det nya är hur man kan vara aktiv. Via de sociala medierna är publiken van att får ha en roll. Då blir det en utmaning för de traditionella konstformerna hur man kan ge publiken en roll. Hur kan man skapa tillsammans?

Tillgängligheten på nätet har också gjort att kulturdebatten förändrats i grunden.

- Kulturdebatten har demokratiserats. Vem som helst kan uttrycka sig i en blogg eller på sociala medier. Det är fint, samtidigt är det också ett mer splittrat kulturklimat. De centrala redaktionerna försvinner. För att få genomslag i en kulturdebatt idag kan vara svårare då det är så splittrat. Endast en liten nisch i vårt samhälle läser ett inlägg och är intresserade av det. Tidigare var det som skrevs i Dagens nyheter eller i Hufvudstadsbladet det man talade om, det var grejen. Så är det inte idag, konstaterar Pöysti.

- Vi är bra på debattera, kommentera och snabbt omsätta debatt kring kultur. Men att vara kreativ och skapa kultur har lite dåliga villkor just nu. Kulturfältet är trängt i dessa ekonomiska tider. Men som folkbildare jag vill föra fram att kämpa för att hålla kvar den fria bildningen av samtal, upptäckter, möten, gemenskap och kurser, säger Åsa Stenvall-Albjerg som bland annat länge dragit skrivarkurser och skriver själv.

Tänk gränsöverskridande i skolan

Frågan om hur man bäst når publiken är något som många kulturproducenter grubblar över idag. Hellberg-Sågfors ser att man måste ta in den där var människorna är, allt från daghem till äldreboenden.

- I skolan lär vi dessutom ut just nu att livet är indelat i en massa olika delar. Bildkonst är helt skilt från matematik, historia är helt skilt från musik. Men sedan ska man resten av livet få allt att passa ihop. Jag tycker att man där kunde ta in gränsöverskridande "tänk".

Kulturen är ekonomiskt trängd idag. Finns det då någon sektor som är extra styvmoderligt behandlad?

- Man kan prata länge om bokbranschen, säger Åsa Stenvall-Albjerg och syftar på bokens korta livstid. Böcker arbetas fram under många år med blod, svett och tårar. Sedan är författaren i rampljuset någon dag eller någon vecka och boken har sin tid under några månader, sedan är det nytt som gäller. Det är klart att det påverkar, också att förlagen har det kärvt. Men fortfarande vill människor alltid ha berättelser och böcker, de vill läsa om andra och möta andra människor, de vill försjunka i texter. Det kommer aldrig att ta slut oberoende om det är e-böcker eller pappersböcker vi ser i framtiden.

Kulturkokoboken utkommer 30 oktober 2014.
Bild: Yle/Tove Virta

Som inspirationskälla kring kulturtankar kommer en ny bok ut den sista oktober, Kulturkokboken.

- Det är en tankebok att bli inspirerad av. Den har över 20 skribenter som skriver om vad som hänt och utvecklats under Produforum-projekten. Den handlar om att utveckla ideér, leda öppenhet, vilka attityder du behöver för att skapa nya samarbeten eller för att börja jobba inom en ny kultursektor, eller för att få ideér spridda över olika regioner, säger Anki Hellberg-Sågfors.