Välfärden smulas sönder

Grundtanken med välfärdssamhället är att bygga nätverk som skyddar individen vid krissituationer. I grundlagens 19 paragraf står det att "var och en skall garanteras rätt till försörjning tryggad vid arbetslöshet, sjukdom och ålderdom".

Enligt professor Tapio Salonen finns det en vilja att upprätthålla välfärdsmålen, men det konkreta beslutsfattandet har gått i en helt motsatt riktning. Man har skapat en växande skillnad mellan talet om en välfärdsmodell och välfärdspraktiken.

Programmet är inte längre tillgängligt

Ingen lottovinst att födas i Finland - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Mången får känna av det här i sitt vardagsliv, konstaterar Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola.

Individualiseringens tidevarv

- Vi har gett upp de kollektiva lösningarna och överlåtit ansvaret till den enskilda individen. Man har överlåtit hela demokratins handlingsutrymme. Antingen får människor själva ordna sitt liv eller så förlitar man sig på marknadskrafterna. Människorna trillar igenom och fångas inte mera upp i systemen, som omsorg och vårdpolitiken, utan de hamnar hos de frivilliga organisationerna.

- Klyftorna i samhället mellan rik och fattig ökar hela tiden. Det handlar inte om en kortsiktig effekt av en ekonomisk kris utan det är en underliggande strategi i våra samhällen, konstaterar Salonen, som också är gästprofessor vid Helsingfors universitet.

Läs också: Skall välgörenhet rädda välfärds-Finland

Och se: Brödköernas rike