Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Arbis – snille och smak för oss alla

Från 2014
Uppdaterad 15.10.2014 10:42.
Bildtext Karlayoga på Svenska Arbis får fart på stela leder.

Nu har de hundra åren i Helsingfors Arbis historia samlats i en festskrift. Boken är full av bilder och bekanta ansikten syns på var och varannan sida. Kanske du hittar en bild av dig själv där?

Ylva Larsdotter, huvudredaktör för festskriften Delad glädje Helsingfors arbis 1914 – 2014, har lockat en imponerade mängd skribenter att beskriva hurdan andan och stämningen i ett hus där nästan allt är möjligt. Vill du lära dig att dansa, klä möbler eller ett nytt språk? Allt är möjligt på Arbis.

Men när det hela började det ödesdigra året 1914, under de första veckorna av första världskriget, var det skralt med bildningen och möjligheterna för stora delar av den arbetande befolkningen. Världskriget sågs som en möjlighet. Kanske skulle det innebära större friheter för den nationella autonomin, eller till och med självständighet som de mesta radikala drömde om?

Men hur skulle de olika grupperna i det finländska lantbrukssamhället bli medborgare i en modern nationalstat? Det behövdes kunskaper, färdigheter och framförallt bildning. Hittills var det kyrkan som hade lärt ut de färdigheter som krävdes. Folkskolan hade övertagit den uppgiften för de yngre generationerna, men fortfarande hade en tredjedel av alla helsingforsare ingen som helst grundutbildning . Behovet av bildning för vuxna personer var stort.

1914 grundades ett arbetarinstitut som bestod av två avdelningar - en svensk och en finsk med syfte ”att förnämligast bland arbetarbefolkningen sprida allmän upplysning samt väcka intresse för frågor angående socialt framåtskridande och ekonomisk förkofran”. Undervisningen skulle stå på vetenskaplig grund och vara samhälleligt och religiöst obunden. Och det gäller än i dag.

Arbistanten gör som hen vill

Ända från början var kvinnorna i majoritet. Två tredjedelar var kvinnor och en tredjedel män - de flesta unga vuxna. Under en lång tid hölls kurserna och föreläsningarna i olika lokaler untomkring i Helsingfors. Men år 1958 stod huset på Dagmarsgatan 3, ritat av Woldemar Baeckman, klart. Även idag kan man känna av den omhuldade 50-talsatmosfären. Snart står huset inför renovering, men tanken är att andan och atmosfären så långt det går ska bevaras.

Numera är pensionärerna i majoritet i kaféet och i biblioteket dagtid. Men på kvällarna fylls huset av folk från alla håll i livet. Så om du inte hittat till Arbis förut - känn efter. Finns det någonting du skulle vilja vara med om, lära dig eller pröva på? Det är högt i tak och låga trösklar i det här svenska rummet i centrala Helsingfors.

Mer om Arbisjubileet hör ni i Radiohuset i Radio Vega på onsdag 15.10.

Vad betyder Arbis för dig, eller har du minnen från kurser du deltagit i? Skriv i kommentarsfältet här under.