Finland ska vara kolneutralt år 2050

Finland ska år 2050 vara nästan helt kolneutralt och satsa allt mer på förnybar energi. Det här målet har nu alla partier kommit överens om i en ny strategi för Finlands energi- och klimatpolitik. Kärnkraftens framtida roll förblir ändå oklar i den nya konsensusstrategin.

Alla riksdagspartier har nu ritat upp en gemensam färdplan för hur Finland ska kunna bli kolneutralt i framtiden. Kartan ska fungera som en vägvisare och grund för landets framtida energi- och klimatpolitik.

Användningen av fossila bränslen och utsläppen ska minskas betydligt från dagens nivå. Det här slår regeringen och oppositionen fast i en ny gemensam energi- och klimatstrategi som presenterades av minister Jan Vapaavuori (Saml) på torsdag.

Bred parlamentarisk konsensus

- Det viktigaste är att vi nu har kommit överens, inom hela parlamentariska systemet, om vissa grundfrågor. Vi är alla överens om att vi ska bli av med 80 - 95 procent av våra utsläpp. Det här är möjligt, men jätteutmanande, säger Vapaavuori.

Finland måste bli mera självförsörjande och energieffektivt. Självförsörjningen ska öka från dagens 50 procent till 80 procent. De förnybara energikällornas andel av hela konsumtionen ska höjas till t.o.m. 60 procent, främst genom förbränning av biomassa.

Sol-, vind- och vattenkraft kommer däremot att spela en betydligt mindre roll. Värt att notera är att man valt att inte alls behandla kärnkraftens roll i den nya strategin. Det här ansågs vara en för stor tvistefråga för att man skulle kunna nå någon som helst konsensus.

En viktig signal

Färdplanen innehåller egentligen inga nya konkreta åtgärder. Det nya är att det nu finns en gemensam konsensus inom hela det politiska fältet om de stora riktlinjerna för Finlands framtida energi- och klimatpolitik.

Också De gröna förhåller sig positivt till den nya gemensamma strategin och ser den som ett steg i rätt riktning. Enligt Oras Tynkkynen (Gröna) är det viktigaste inte vad som sägs i strategin, utan vem som säger det.

- Det nya är inte själva innehållet i strategin, utan att alla partier nu skriver under den. Det här är ett viktigt budskap. Tidigare har det verkat som att alla partier i riksdagen inte riktigt förbundit sig till att minska utsläppen med till och med 95 procent. Men nu har alla partier undertecknat färdplanen och konstaterat att utsläppen verkligen måste minskas så här mycket.

Brist på konkreta åtgärder

Bristen på konkreta åtgärder i den nya strategin väcker ändå kritik hos både Centerpartiet och Svenska folkpartiet. Christina Gestrin (SFP) anser att det i synnerhet saknas konkreta planer för hur Finland ska klara av att få alla de investeringar som behövs för att man ska kunna nå de fastslagna målsättningarna inom energi- och klimatpolitiken.

-Vi nämner inte alls kärnkraften i strategin. Jag tycker ändå det är ett problem att den ständiga diskussionen om kärnkraft gör att klimatet för att investera i förnybar energi inte är speciellt gott, säger Christina Gestrin.

Den nya färdplanen har blicken riktad långt in i framtiden. Meningen är att den ska skapa mera kontinuitet i energi- och klimatpolitiken, vilket är nödvändigt om Finland ska klara av att bli kolneutralt 2050. Det återstår att se hur kommande regeringar tillämpar den här färdplanen.

Hela strategin hittar du här: Energi- och klimatfärdplan 2050