Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Kvinnor vill också försvara sitt land

Från 2014
Uppdaterad 20.10.2014 15:03.

Fredagssnacket handlade i dag (17.10) om försvarsmakten som lockar kvinnor, om grädde och smör och ungdomar i Hangö som inte utbildar sig. Ulrica Isaksson och Melinda Lönnberg hade mycket att prata om.

Kvinnor kan få en inbjudan från försvarsmakten nästa år. Försvarsmakten försöker på det sättet att locka kvinnor som frivilliga och det här har man gjort med framgång i Birkaland.

Javisst, säger Ulrica Isaksson är enhetsassistent i Yrkeshögskolan Novia och grafikern och konstarbetaren Melinda Lönnberg.

- Man måste vara öppen för nya idéer, men sedan är det upp till försvarsmakten att se till att det finns fiffiga uppgifter, säger Isaksson

Melinda Lönnberg säger att försvaret är uppbyggt med en struktur som lämnar vissa män på en lägre nivå. Det är mycket som kunde moderniseras, säger hon.

- Det är slöseri att inte förändra, det finns många som inte fysiskt orkar, men som skulle kunna göra annat.

Ulrica Isaksson konstaterar att man krigar på ett annat sätt i dag än man gjorde på 1940-talet.

- Det borde finnas uppgifter för kvinnor med tanke på all teknik som finns i dag.

Isaksson tror att försvarsmakten skulle se annorlunda ut om flera kvinnor var involverade.

- Jag vill inte gå in för att huvudmålet är att försvarsmakten måste vara jämlik, man borde i stället fundera på vad kvinnor skulle kunna göra där, vi vill också försvara vårt land.

Det finns uppgifter för alla, konstaterar Melinda Lönnberg.

Ulrica Isaksson, Melinda Lönnberg och Marica Hildén fredagssnackade 17.10.2014.
Bildtext Ulrica Isaksson och Melinda Lönnberg var fredagssnackare. Marica Hildén ställde frågorna.

Hurra för grädde och smör

Grädde och smör är gott! Melinda Lönnberg och Ulrica Isaksson försöker att använda smör och grädde i stället för konstgjorda livsmedel, som Isaksson kallar det.

Lönnberg håller med.

- Det behövs riktigt smör och riktig grädde och litet salt för att hålla oss vid liv. Det är jobbigt att gå på restaurang då all mat är fritt från allt.

I Lojo planerar staden att införa grädde och smör i de äldres mat. På det sättet hoppas staden att man kan minska på intaget av näringstillskott och mediciner. De äldre mår förhoppningsvis också bättre.

Varför tog man bort grädden och smöret, undrar Isaksson.

- Det var knappt om smör och grädde under kriget, och det är just denna generation som sitter på ålderdomshem. De är kanske inte klara i huvudet, men de vet vad maten smakar och den smakar som under kriget. Hur mår de egentligen?

- Smaken är en av de sista njutningarna och det tar de ifrån dem. Det är omänskligt, säger Lönnberg.

Lönnberg tog upp frågan vad industrialiseringen gjort med vår mat.

- Allt ska göras snabbt och i stora mängder. Vi vet ju inte hur näringen egentligen påverkar vår kropp, vi har inte sett de största biverkningarna på vår arvsmassa. Kan nästa generation skadas eller förbättras av det vi sätter i oss i dag? Kosten är viktig, den bygger upp oss så att vi kan bygga upp världen.

Utbildning behövs

Drygt var fjärde Hangöbo mellan 18 och 29 år har bara grundskoleutbildning och siffran är den högsta i Finland. Det visar uppgifter från Statistikcentralen. Siffran i hela landet är ungefär 13 procent.

Melinda Lönnberg åkte två timmar varje dag för att komma till och hem från den yrkesskola hon valde efter grundutbildningen.

- Det var så dåliga förbindelser. Jag var helt slut då jag kom fram till skolan och likaså då jag kom hem. Jag undrar om man i dag kunde ordna mera skjutsar till skolorna?

Varken Ulrica Isaksson eller Melinda Lönnberg kommer på hur man skulle kunna lösa problematiken i Hangö.

Eller behöver man alls en utbildning? Är det inte okej att bara börja jobba efter grundskolan?

Finns det sådana jobb i dag, undrar Isaksson.

- Finns det om 10, 20 och 30 år? Trenden är nog att ha utbildning åtminstone på andra stadiet.

- Jag undrar om de unga har kapacitet att hitta det yrket där det behövs folk. Föräldrarna borde hjälpa, men de unga lyssnar knappast på dem. Studiehandledarna har en viktig roll. Samtidigt är det svårt att påverka ungdomarna, de lyssnar på kompisar och på dem som är äldre och om en del bestämmer att äsch, det behövs inte utbildning, så blir det lätt så.

Melinda Lönnberg säger att ungdomarna borde se framåt.

- Vad vill de göra varje dag i 20 till 30 år? De måste få en insikt om att det här vill jag göra varje dag och inte bara studera för att det är roligt, de måste ha ett mål i livet. Dagens ungdomskultur uppmuntrar till mållöshet och att inte behöva välja. Men man måste välja vad man vill göra och fatta ett beslut.