Tommix: Vi borde bevara datorspelen
Den prisbelönta twittraren, bloggaren och humormannen Tommy Sund invigdes som så många andra i datorspelens värld då hemdatorerna dök upp på 80-talet. Men spelkulturen riskerar att gå förlorad för framtida generationer.
- Jag tror jag var 10 år. En kompis hade skaffat en simpel dator som hette Sinclair ZX 80. Det var roligt att spela spel på den. Då tiggde jag till mig en dator av mamma och pappa och så fick jag en Commodore 64.
Många som är födda på 70- och 80-talet känner säkert igen sig i Tommy "Tommix" Sunds första kontakt med datorerna. Vi intervjuade honom för programmet Rivet ur arkivet och passade på att minnas klassiska datorupplevelser.
- Det var mest spel jag spelade men visst gjorde jag en del andra grejer också, till exempel programmering. Commodore 64 hade inbyggt Basic-programmeringsspråk som jag gjorde enkla frågesporter med. Sen fick lillysyrran testa spelet och så kanske det kraschade. Det blev inte något mer avancerat för jag är inte så begåvad programmerare. Men man blev introducerad till programmering. Man lärde sig att förstå hur datorprogram fungerar. Jag tror det är någonting att dagens ungdom inte riktigt lika lätt kan ta till sig.
På 80-talet var datorspelandet en utpräglad pojkhobby. Eller kanske spelade flickorna också men lät bli att tala om det.
- Jag prenumererade på en datortidning om C64. Den hade 98,8 % manliga läsare vilket var mycket högre än till exempel Playboy. Jag hade inte ens hört talas om tjejer som höll på med datorer. Vi skulle inte ha varit ovälkomnande men de höll väl på med ponnyn.
Tommys retrofavoriter
Wizball
International Karate
Leaderboard Golf
Summer Games
En dålig Compis
På statsnivå hade man ändå förstått att ADB var en angelägenhet för alla och skolundervisning i ämnet introducerades för fullt i skolan på 80-talet.
- Jag var den sista årskullen som inte hade ADB i grundskolan men man fick ta en frivillig extrakurs efter skoltid. Skolan hade en dator som hette Compis. Den var byggd exklusivt för skolor med egen arkitektur. När man kom ut ur skolan så kunde man ingenting om datorer för Compis-datorerna fanns ingen annanstans. Det var ett ganska värdelöst projekt det där Compis.
- Efter C64 blev det förstås Amiga. Amigan hade ett välutvecklat grafiskt gränssnitt som Windows först långt senare kom i kapp. Den var väldigt utvecklad för sin tid. Den kunde visa 4096 färger vilket var enastående bra. På den tiden avgjordes en dators kapacitet av hur många färger de kan visa! Jag ritade mycket i ritprogrammet Deluxe Paint för Amiga.
Kulturen går förlorad
Nu är Tommy Sund orolig för att datorspelen och -programmen, trots att de varit en så central del av mångas uppväxt, blir en bit kultur som inte bevaras för eftervärlden.
- När du har en bok så skickas den från tryckeriet till biblioteket och läggs upp i ett arkiv. Men datorprogram och datorspel arkiveras inte på grund av att de ofta har hårdvaran inte längre finns eller att för att de har kopieringsskydd. Och även upphovsrättsmässigt är det inte i alla fall lagligt att arkivera program och spel. Det gör att vi riskerar att att tappa en del av vår moderna kultur. Man ser redan nu att många spel inte längre går att spela på grund av sådant. Och de som går att spela är sådana där någon olagligt tagit bort kopieringsskyddet och på så sätt bevarat spelen för framtiden. Det är på sätt och vis piratkopiering som arkiverar spelen för framtiden.
Mera datornostalgi med Tommix kan ses i Rivet ur arkivet: Datorer på Yle Fem och Yle Arenan från den 10 november. Dessutom skriver Tommy humor för tv-programmet Detta om detta och nås förstås också på Twitter.
' /%3E%3C/svg%3E)
