Politiker: Bort med byråkratiskan!

Om den vanliga medborgaren någonsin ska kunna kolla upp vad politikerna fattar beslut om, så behövs ett redigare språk i beslutsfattningens föredragningslistor. Till och med kommunalpolitikerna själva kan ha svårt att uppfatta vad de fattar beslut om.

Språket inom beslutsfattandet får sig en känga då Yle Huvudstadsregionen ringer upp några lokala kommunalpolitiker. Språket uppfattas som svårt att ta till sig, man blir tvungen att läsa samma text flera gånger för att förstå vad den handlar om och det tar flera år att lära sig läsa texterna.

Både politiker och invånare bör kunna förstå texterna

Christina Kassila (SDP, Vanda) kan dra till med en jämförelse mellan byråkratspråket inom politiken och språket på hennes eget jobb.

- Det är mycket att lära sig då man börjar inom politiken, speciellt just språket är en helt egen värld. Det är lite liknande som med sjukvården där jag jobbar, det finns vissa ord och uttryck som används endast inom den branschen och som utomstående inte förstår, berättar Kassila.

Kassila berättar att hon vanligtvis läser mycket, men just texterna i föredragningslistor är mycket svåra, det är samtidigt både filat och klumpigt. Kassila är ändå inte säker på att texterna kan göras bättre, eftersom de måste vara skrivna så att alla detaljer kommer med och det ska inte gå att hitta kryphål. En lite förhoppning hyser Kassila ändå om att texterna ska bli tydligare.

Heli Halava (De gröna, Esbo) berättar att hon nu och då måste läsa texterna flera gånger och ändå fråga en kompis för att försäkra sig om att hon uppfattat rätt. Hon menar också att det skulle vara viktigt att intresserade kommuninvånare kan ta till sig texterna.

- Det borde ju inte vara omöjligt att skriva så att invånarna kan förstå. Det skulle inte bara underlätta beslutsfattandet då invånarna vet vad det handlar om, det skulle också göra hela processen smidigare för oss politiker. Som det är nu så är det ganska tidskrävande att reda ut alla svängar i föredragningslistorna, menar Halava.

Timo Raittinen (Samlingspartiet, Helsingfors) menar att det tar länge att vänja sig vid byråkratiskan.

- Man måste sitta i fullmäktige i flera år innan man fattar något överhuvudtaget. De här texterna är ju till för allmänheten, men de innehåller termer som invånarna knappast känner till, berättar Raittinen och drämmer till med ett önskemål: Bort med byråkratiskan!

Hjälp finns att få

Aino Piehl vid Institutet för de inhemska språken berättar om en undersökning som gjordes bland riksdagsledamöter.

- Många av dem sa att när de först kom med i kommunalpolitiken så hade de svårt att förstå vad man talade om, men efter en tid lärde de sig språket.

Institutet för de inhemska språken har redan länge satsat på att göra myndigheternas språk bättre och lättare att förstå, och institutet kan till och med erbjuda olika former av hjälp för det här. Piehl har några tips till den som ska skriva beslutsförslag.

- Man måste naturligtvis bedöma det här enligt varje text skilt för sig, men för det första ska det viktigaste i texten komma först, och det betyder vanligtvis det beslut man ska fatta. För det andra ska man använda ord som är allmänt begripliga, man ska inte hålla sig till ord som förvaltningen internt använder, råder Piehl.

Artikeln är en del av Yle Huvudstadsregionens satsning #BättreByråkrati, där vi tar upp och granskar byråkratin i sömmarna. Läs även de övriga artiklarna i satsningen:
Jonas Blomqvist: Den man älskar, byråkratiserar man
Den förbannade byråkratin!
Pappershelvete av att anställa en arbetslös
Brevväxling är uppfinnarens vardag
Expert: Byråkratiskans tradition måste brytas
De små detaljerna gör krögarlivet krångligt