Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Anne Suominen: Kvinnans euro, myt eller sanning?

Från 2014
Uppdaterad 24.10.2014 15:05.
Anne Suominen.

Kvinnans euro är lägst i Grankulla och högst i Kemijärvi. Kan det bero på att det finns flera hemmafruar och längre föräldraledigheter i söder än i norr? Ger det Susanna Koski rätt i att löneskillnaderna mellan män och kvinnor beror på att kvinnorna arbetar mindre?

Jo, så kan det förstås vara. Men det är en delsanning, som dessutom är betydelselös då lönerna mellan män och kvinnor jämförs. I den stora bilden förklaras kvinnornas sämre löner av helt andra faktorer.

Byt jobb!

Frågar man experter beror drygt hälften av löneskillnaden mellan könen på att män och kvinnor har olika jobb. Det finns betydligt fler kvinnor än män i lågavlönade branscher som servicesektorn och vården. Samtidigt är kvinnornas andel liten inom till exempel skogs-, metall- och byggnadssektorn där genomsnittslönen kan vara rätt hög. Enligt Statistikcentralen skulle löneskillnaderna jämnas ut eller till och med försvinna helt om en fjärdedel av männen och kvinnorna bytte jobb.

Den andra hälften av glappet beror enligt experttolkningar av undersökningar och statistik väldigt långt på att så många högutbildade kvinnor fortfarande får lägre lön än män som gör samma jobb. Det finns också utredningar som visar att kombinationen kvinnor och barn fungerar dåligt då lönerna bestäms. Till exempel har forskare på Näringslivets forskningsinstitut Etla kommit fram till att i synnerhet välavlönade kvinnors löner tenderar att sjunka efter två års föräldraledighet. De får betala ”straffskatt” för att de har varit hemma. Undersökningen är visserligen rätt gammal så det finns kanske hopp om att saker och ting har förändrats.

Statistik kan förvirra

Det finns mycket statistik på löneskillnaderna och var och en läser och tolkar den förstås på sitt eget vis. Statistikcentralen lägger ut löneskillnaderna inom den privata sektorn, Kommunarbetsgivarna presenterar lönerna för samtliga kommunala yrkesbeteckningar och Social- och hälsovårdsministeriet berättar om kvinnans 83 cent med många tabeller.

Trots alla siffror och all forskning säger många ändå att pratet om kvinnans euro inte stämmer, att löneskillnaden är en kollektiv myt och att den, som Susanna Koski hävdar, beror på att kvinnorna jobbar mindre. På Löntagarnas forskningscentral visar uträkningar ändå att kvinnornas livstidsinkomster är mer än en halv miljon lägre än männens trots att mediankvinnan i uträkningen varken har fått barn eller hållit föräldraledigt.

Kvinnans euro är 83 cent helt enkelt för att de kvinnodominerade branscherna har dåliga löner och för att kvinnorna på många håll ännu får lägre lön än männen för samma jobb.

I Grankulla är kvinnans euro för övrigt cirka 60 cent och i Kemijärvi 95. Det är tidskriften Olivia som har tagit fram siffrorna för en artikel om var det skulle löna sig att bo för en 30-årig kvinna.

Läs också:
"Sluta tala om kvinnans euro"
Virolainen: Koski provocerar