Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Företagspengar och det fria ordet

Från 2014
Lea Adolfsson och Leif Höckerstedt fredagssnackade
Bildtext Lea Adolfsson och Leif Höckerstedt fredagssnackade

Blöjtillverkaren Delipap har köpt en ny maskin med strukturomvandlingsstöd, vilket gläder fredagssnackarna Lea Adolfsson och Leif Höckerstedt.

- Det är fint att företaget nu kan utveckla sin produktion och anställa mera människor. Det borde vara lättare för företag att söka ekonomiskt stöd. Nu är kriterierna krångliga och byråkratin onödigt besvärlig. Vår region behöver arbetsplatser, säger Lea Adolfsson.

Leif Höckerstedt frågar sig hur långt man ska stöda företagarna i en kommun.

- Det är ju skattebetalarnas pengar och problemet är likadant överallt. Ska vi ge företagarna maximalt stöd i en kommun och ännu mera i nästa för att locka dit dem? Var slutar det sen?

Lea Adolfsson poängterar att en rörelse framåt är viktig.

- Nya arbetstagare betyder mera skatt och inkomster för kommunen. Det är olyckligt med stora konkurser på orten men det händer att tidigare anställda blir egna företagare. De sysselsätter sig själva och betalar också skatt.

Leif Höckerstedt instämmer men påminner om hur det ofta går.

- Det tråkiga är att när företag går riktigt bra så köps de upp utomlands ifrån och sen läggs de ner. Och då går pengarna i putten. Frågan är hur mycket samhällsengagemang man ska ha i företagen och hur långt företagen ska klara sig för egen maskin? Många som jobbar på t ex byggen är egna företagare.

Unga kan vara rädda för att starta eget eftersom en företagare måste ta risker. Å andra sidan är det inte helt tryggt att vara anställd idag heller.
Många som jobbar på till exempel byggen är egna företagare. Det kan med andra ord vara svårt att säga vem som är företagare och vem som är anställd. Ändå behandlas de olika i samhället när det gäller stödformer.

- I Finland är det en skam att göra konkurs medan det i USA ses som ett lärorikt steg i ens utveckling som företagare, inflikar Lea Adolfsson.

Journalister och tidningar - behövs de?

Turbulensen inom tidningsvärld och media tar avstamp i ett sparbehov men rymmer också frågor om utbud och journalistik.

Ekenäsbon Merete Mazzarella kritiserade Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Berghs uttalanden i det som Leif Höckerstedt kallar för debattartikel.

- Han konstaterar att vi har en bra utveckling på gång eftersom folk själva kan hitta sin information, man är inte längre beroende av journalisterna. Och det kan vara riktigt bra ibland för journalisterna är beroende av husbondens röst. Samtidigt säger KSF Media upp folk så det är klart att det han säger blir ett rött skynke. Jag ser inte att journalisterna blir onödiga men de har inte längre monopol på informationsspridningen och det tycker jag är en intressant poäng, säger Höckerstedt.

Hur ska den lokala morgontidningen se ut?

- Den ska berätta om det lokala, om det som intresserar människor i Raseborg och Hangö. Om den i framtiden också innehåller mera riksomfattande nyheter kan man ju fråga sig hur många tidningar man behöver läsa, funderar Lea Adolfsson.

Leif Höckerstedt följer med många medier men han ser förhållandet till en tidning som en fråga om identitet.

- En tidning är någonting som man har bläddrat i sedan barnsben. Den är ett varumärke i sig. Det är det som är det viktiga och inte alltid informationen i den.