Asylsökande bakom lås och bom i gammalt fängelse
Ett gammalt fängelse i östra Finland öppnar i dag och blir Finlands andra slutna enhet för asylsökande. Människorättsorganisationer kritiserar regeringen för att låsa in asylsökande som inte har begått något brott. Den nya enheten är ändå bättre än polisens häkte där allt fler asylsökande hålls i förvar.
Att förvandla ett gammalt fängelse till något trivsammare är inte lätt. Fastän väggarna har prytts med några sympatiska väggmålningar på söta djur så känns stället fortfarande som ett fängelse. Lauri Perälä som ansvarar för Joutsenos nya förvarsenhet säger att han gör så gott han kan. Han hjälper själv till med renoveringen och när Svenska Yle besöker den nya enheten borrar han fast en ny TV-apparat i väggen i lekrummet.
- Vi erbjuder dem femtio TV-kanaler och lekrummet ska fyllas med leksaker, säger han.
I dag kommer de första asylsökanden till Joutseno förvarsenhet. Allt som allt finns här trettio platser av vilka tio är reserverade för asylsökande som är särskilt sårbara, som kvinnor och barn.
Friheten berövas
Asylsökande kan spärras in på sluten enhet av olika orsaker. De flesta är asylsökande som har fått avslag på sin asylansökan och myndigheterna befarar att de kan rymma. Andra är papperslösa vars identitet måste fastställas.
- De är inte misstänkta eller dömda för något brott utan de väntar här på att myndigheterna ska fatta ett beslut och verkställa det, säger Perälä. Det kan gälla verkställandet av utvisningen och arrangemangen av hemresan. De som är tagna i förvar på grund av att deras identitet inte är fastställd kan gå fria igen då identiteten klarnat.
Ändå är de här människornas frihet berövad. Likheterna mellan den slutna enheten och ett fängelse är många - det är galler för fönstren och de som är satta i förvar får inte röra sig fritt.
Utanför en av ingångarna finns en liten innergård. Runt det höga staketet löper en taggtråd. Enligt lagen har de som tagits i förvar rätt att vistas utomhus en timme per dag, men barnfamiljerna kan få tillåtelse att vara längre tider ute.
Innanför det höga staketet finns några gungor och en klätterställning. Fängelsebyggnaden är noggrant bevakad med övervakningskameror.
- Det finns de som försöker rymma, det visar erfarenheten från Finlands andra slutna enhet som finns i Krämertskog i Helsingfors, säger Perälä.
Kapaciteten i Krämertskog räcker inte till. För några år sedan rymdes endast en tredjedel av alla som sattes i förvar i Krämertskog. Resten hamnade i polishäkte eller i Gränsbevakningens utrymmen.
Förra året placerades 442 personer i Krämertskog, av dem var 47 kvinnor och 41 minderåriga. Tio barn hade kommit till Finland utan föräldrar.
I Krämertskog finns det inga skilda avdelningar för barn. Ett av problemen har varit att barn ofta varit tvungna att bevittna våld och ångestfyllda situationer.
Barn ska inte fängslas
För tre år sedan lovades i regeringsprogrammet en lagändring. Då lovade alla partier, utom Samlingspartiet och Sannfinnländarna, att man skulle få en lagändring till stånd som förbjuder att minderåriga asylsökande placeras i slutet förvar. Skrivningen kom med i regeringsprogrammet men sedan dess har inget hänt och nu finns inte skrivelsen som sådan med i lagförslaget. Inga alternativ för tagande i förvar finns heller med. På Finlands flyktinghjälp är informationschefen Kaisa Väkiparta besviken.
- Det var ju inte så här det skulle gå. Nu bygger man en ny enhet och har inte förbjudit tagandet i förvar av minderåriga.
Barn som har kommit ensamma till Finland ska enligt lagförslaget kunna tas i förvar efter att de har fått ett negativt beslut på sin asylansökan. Lagförslaget tillåter också att barn kan tas i förvar tillsammans med sina föräldrar. Dessutom är socialmyndigheternas roll mindre i det nya förslaget, de behöver inte höras innan ett beslut om att ta ett barn i förvar fattas.
Väkiparta säger att vi i Finland ser migranter som ett hot och en fara för samhället och därför vill låsa in dem bakom lås och bom.
- Det är mänsklig rättighet att söka asyl, de här människorna ska inte spärras in.
Finlands flyktinghjälp och Amnesty International har försökt föra fram alternativ till slutet förvar - till exempel kunde myndigheterna sätta de här personerna under uppsikt, det vill säga låta dem röra sig fritt men förpliktiga dem att regelbundet anmäla sig hos polisen. Det här skulle dessutom vara ett mycket billigare alternativ för samhället.
Var tredje i förvar
Amnesty uppskattar att ungefär var tredje asylsökande tas i förvar under något skede av processen. Alla barn som kommer ensamma och som utvisas hamnar i något skede på sluten enhet. I medeltal stannar de som sätts i förvar från några dagar till ett halvt år.
Till den nya enheten i Joutseno har man rekryterat personal som dels sköter övervakningen och säkerheten på enheten men också fungerar som socialarbetare eller terapeuter.
Tommy Vikman är psykiatrisk sjukskötare med mångårig erfarenhet av barn- och ungdomspsykiatri. De flesta asylsökande som tas i förvar och som skall skickas tillbaka till sitt hemland lider av ångest. En del kan tycka att det är skönt att vara instängd och mår bra av strikta rutiner och att kunna få hjälp varje dag. Är det här då ett passande ställe för barn?
- Nej, säger Vikman tveksamt och tillägger att det är ju inte hans beslut att barn ska vara här.
Han och den övriga personalen gör sitt bästa för att hjälpa så att vistelsen i förvaret blir så trivsam som möjlig.
Läs också:
Staten tog mina föräldrar