Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Svenskarna tror att de är fattiga

Från 2014
Uppdaterad 27.10.2014 16:26.
Alliansens partiledare poserar inför valet i september 2014
Bildtext Alliansens partiledare poserar inför valet i september 2014
Bild: EPA/JONAS EKSTRÖMER

En ny forskningsrapport i Sverige visar att svenskarna felbedömer inkomstfördelningen. De tror att de är fattigare än vad de egentligen är, i jämförelse med andra. Rätt information om den relativa inkomsten kan få politiska konsekvenser, hävdas i rapporten.

Forskarna kom fram till att folk har dåliga kunskaper om inkomstfördelningen. Mer än två tredjedelar av de tillfrågade underskattade sin relativa inkomst, medan sex procent överskattade den. Den här typen av undersökning har aldrig tidigare gjorts i Sverige.

Majoriteten har fel syn på sig själva

Tre forskare vid Institutet för näringslivsforskning skickade ut 4500 frågeformulär i samarbete med Statistiska centralbyrån till ett urval personer över 18 år. Frågorna gällde bland annat hur stor del av Sveriges befolkning de tror att har en lägre inkomst än de själva har. Man frågade också hur hög deras egen årsinkomst är och dessutom frågor om politiska attityder och åsikter.

Forskarna kopplade ihop enkätsvaren med registerdata på individnivå från Skatteverket. Dessutom informerades slumpmässigt hälften av de tillfrågade om var de egentligen ligger i inkomstfördelningen. Det visade sig att 68 procent underskattade sin inkomst med mer än tio procentenheter, medan sex procent överskattade inkomsterna med mer än tio procent. Svenskarna är alltså ”rikare” än de tror.

”Sanningen” driver högerut

I samband med att deltagarna informerats om sin rätta position i inkomstfördelningen frågade man ytterligare om deras politiska åsikter. Det visade sig att de som hade blivit rikare än de trodde att de var, flyttade högerut på den politiska skalan. De var mindre benägna att stöda en omfördelande politik.

De som i den första enkäten hade sagt sig sympatisera med Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna påverkades mera av uppgiften om att de är rikare än de tidigare har trott. De flyttade sig högerut på den politiska skalan.

Stefan Löfven
Bildtext Om man får tro rapporten är det bra för Stefan Löfvén att väljarna felbedömer sina inkomster
Bild: AFP / Lehtikuva

Vad beror framgång på?

Forskarna funderar på varför det är så här. En förklaring kan vara att folk har olika syn på framgång. En del betonar att högre inkomster kanske beror på tur, andra kanske menar att svaret är flit och hårt arbete. I undersökningen framkom att de personer som trodde att ekonomisk framgång beror på personlig ansträngning var betydligt mera benägna att ändra sina åsikter högerut än de som tänkte att framgången är kopplad till tur.

Det är lite oklart hur mekanismen fungerar, men forskarna tänker sig att de som blir informerade om att de är rikare än de trott, ser det som ett resultat av sina personliga ansträngningar. Det vill säga att de har jobbat hårdare än de själva trodde och därför tycker de att de har rätt att behålla mera inkomster för sig själva. Viljan till omfördelning minskar.

USA och Sverige – skilda världar

Om svenskarna underskattar sin relativa position i inkomstfördelningen, så är läget det motsatta i USA. Där är det vanligt att deltagare i liknande undersökningar överskattar sina relativa inkomster. En tolkning kunde vara att de snedvridna uppfattningarna bland medborgarna om inkomstfördelningen förklarar skillnaderna mellan länderna när det gäller politiken.

I Sverige där man i genomsnitt underskattar sin egen relativa inkomst har vänstern och omfördelningspolitiken en central ställning. I USA där man i genomsnitt överskattar sina relativa inkomster är omfördelningspolitiken mindre populär. En spekulativ fråga är: hur skulle den politiska kartan förändras ifall alla individer skulle veta exakt sin position i inkomstfördelningen jämfört med andra?

Forskningsrapporten hittar du här. Mera om undersökningen finns här och här.

Diskussion om artikeln