Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Asfalten bågnar på Malms flygplats

Från 2014
Gun Gustavsson framför en hangar
Bildtext Gun Gustavsson utanför en av hallarna på Malms flygplats. Marken sjunker ihop runt hallen.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Förespråkarna för Malms flygfält undrar hur det ska gå att bygga tusentals bostäder på våtmark som sjunker. På Helsingfors stad säger tjänstemännen att de byggt på värre ställen.

Flygplatsen anvisades den här platsen eftersom det är kärrmark där det inte går att bygga.

Sami Saikkonen
Bildtext Dansaren Sami Saikkonen tycker Malms flygplats inte passar för bostadsbyggande.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Runt en av hangarhallarna på Malms flygfält går det tydligt att se hur marken sjunkit. Nya trappsteg har fått byggas till och asfalten kring huset bildar en backe. Byggnaden är omkring 40 år gammal.

- Man har fått lägga till asfalt i flera lager, så nu får man skuffa in planet i en uppförsbacke för att komma in, berättar Gun Gustavsson, vd på BF-Lento.

Gustavsson har jobbat på flygplatsen sedan 1981, enligt hennes uppskattning sjunker marken på Malms flygplats ungefär en centimeter per år.

Dansaren och koreografen Sami Saikkonen har satsat på konstflygning efter att han lagt danskarriären på hyllan. Han undrar också hur det ska gå att bygga tusentals bostäder här.

- Flygplatsen anvisades den här platsen eftersom det är kärrmark där det inte går att bygga. Det är låglänt, våt mark, som måste pålas alldeles vansinnigt. Om någon påstår att det går att göra billigt, att man får billiga bostäder hit, så ljuger den, säger Saikkonen.

Nya trappsteg eftersom marken sjunker
Bildtext Nya trappsteg byggs till när marken sjunker.
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Stadens tjänstemän: Normal byggmark

På Helsingfors stads fastighetskontor tar projektchef Tom Qvisén fram föredragningslistan för fastighetsnämndens följande möte där Malms flygfält ska behandlas.

- Enligt stadens geotekniska avdelning är det fråga om mjuk lermark där lerbäddens tjocklek varierar från några meter till upp till 20 meter på det djupaste stället, säger Qvisén.

Ärendet har inte kommit så långt att staden skulle veta hur dyrt det blir att bygga på pålar, men Tom Qvisén kallar den mjuka marken under Malms flygfält för normal byggmark. Han jämför med andra nya bostadsområden.

- Nästan samtliga nya områden är på pålar. Om vi vill jämföra områden, så kan man säga att det var svårare att bygga Lillhoplax och Arabiastranden, lättare att bygga på Torparbacken i norra Helsingfors, säger Qvisén.

För att gator och parkeringsplatser inte ska sjunka förbereds marken. Det finns flera metoder för markförberedning, ett sätt är att blanda in kalk och cement i jorden så den blir hårdare. De markföreberedande metoderna uppfanns på 1960-talet och har blivit standard de senaste årtiondena.

Bildtext Tom Qvisén
Bild: Yle/Helena von Alfthan

Marken måste saneras

Det kommer att kosta 2,1 miljoner att sanera marken under Malms flygfält. Fastighetsnämnden ska på torsdag behandla ett förslag där de 2,1 miljonerna dras av köpesumman då staden köper byggnaderna på området av Finavia.

- Området har undersökts i två etapper, senast förra vintern. Då konstaterade man att på ett fåtal ställen fanns det metaller, oljekolväten, PCB och PAH-föreningar. Föroreningarna är koncentrerade till små områden, till exempel nära gamla värmecentralen, säger Tom Qvisén på Fastighetskontoret.

Han tillägger att det hör till vardagen i dagens Helsingfors att marken måste saneras då nya områden byggs.

Läs också:
Malms flygplats stänger 2016
Tvingas fritidspiloterna landa för gott?