Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Läkares ekonomiska kopplingar ska bli kända

Från 2014
forskning
Bildtext Läkemedelsindustrin tar fram nya läkemedel i samarbete med företag, enskilda läkare, universitet och sjukhus runtom i världen.

Vilka ekonomiska kopplingar läkare, farmaceuter och sjuksköterskor har till läkemedelsbranschen ska bli offentligt från och med nästa år. Den europeiska läkemedelsindustriföreningen har beslutat att branschen själv ska publicera de här uppgifterna. I Finland är det ändå möjligt att det till stor del sker i anonym form, så att enskilda personer inte går att identifiera.

läkemedel
Bildtext Det ska bli offentligt hur mycket den finländska läkemedelsindustrin betalar för att få hjälp av läkare och annan vårdpersonal.

Vid årsskiftet kommer läkemedelsindustrin i olika europeiska länder att börja samla in uppgifter över sitt samarbete med vårdbranschen. Tanken är att publicera namnen på alla de läkare, farmaceuter och sjuksköterskor som har fått betalt av läkemedelsbranschen, för sin expertis eller för att delta till exempel i konferensresor eller annan utbildning. Publiceringen ska ske årligen, och helt öppet på nätet. I praktiken kan man då till exempel se hur stora summor varje företag stöder den enskilda läkaren med.

Vill undvika misstänksamhet

Richard Bergström, som är vd på den europeiska läkemedelsindustriföreningen EFPIA, förklarar varför branschen vill bli mer öppen.

- Vi har ju upptäckt att det finns en misstänksamhet från många, från allmänheten, och inte minst från media, kring hur läkemedelsindustrin arbetar, och att vi har en väldigt nära relation ofta med läkarkåren, och det finns inget annat sätt att hantera det än att vara helt öppna med det vi sysslar med.

I USA måste också betalda luncher och middagar redovisas. Men så blir det inte på vår kontinent.

- I Europa så har vi varit lite mer pragmatiska och undantagit mat och dryck, på så sätt så får vi ner volymerna ganska ordentligt, kommenterar Bergström.

Samarbete viktigt

Så total öppenhet är det alltså inte frågan om. Bergström tillägger ändå att det är otroligt viktigt för läkemedelsbranschen att få allmänhetens förståelse och förtroende för de relationer de har med sjukvården.

forskning, läkemedel

- Det är ju inte så att nya läkemedel som tas fram i företagens laboratorier ensamt utan det här är ett partnerskap mellan företag, enskilda läkare, universitet och sjukhus runtom i världen. Och det måste finnas en förståelse för att vi måste ha de här samarbetena, och därför så måste vi öppna upp så att folk förstår vad vi håller på med.

Dataskyddet i Finland begränsar

I vissa europeiska länder sätter ändå konkurrenslagstiftningen käppar i hjulet, för offentliggörandet sägs förvränga konkurrensen. Och i Finland kan lagarna om dataskydd begränsa publiceringen. Den personliga integriteten väger tungt. Men Bergström är inte oroad för det här.

- De flesta av mina medlemsföretag har redan i sina standardkontrakt med läkare att uppgifterna kan komma att göras offentliga, så många av mina företag jobbar bara med läkare som från början har accepterat att uppgifterna kan göras offentliga.

Det här är ändå inte heltäckande, och i Finland lär sådana här klausuler åtminstone tills vidare vara ovanliga.

- Vi hoppas att det här inte blir nåt större motstånd från läkarkåren. Vi kommer i så fall, om någon vägrar, så kommer vi att offentliggöra, inte namnet på personen men vi kommer att offentliggöra beloppen och var de arbetar nånstans om det är möjligt.

Bergström hoppas också att universitet går in för att publicera vilket samarbete de har med läkemedelsbranschen. Det skulle gynna dem, anser han.

- Det är kanske bättre att Helsingfors universitet och Åbo akademi själva börjar visa det här på sina egna hemsidor innan det kommer på företagens hemsidor.

Anonymitet i Finland

Men den europeiska öppenheten får sig en törn i Finland. Läkemedelsindustrin här kommer nämligen inte automatiskt att publicera läkarnas och vårdpersonalens kopplingar till industrin. Enligt Läkemedelsindustrins vd Jussi Merikallio ska publiceringen nämligen ske anonymt om den det gäller inte särskilt godkänner att det är okej att publicera uppgifterna.

- Den finska dataskyddslagstiftningen hindrar industrin från att offentliggöra uppgifterna i klartext, så att man kan identifiera vem som fått ta del av stödet, kommenterar Merikallio.

Men dataskyddsombudsman Reijo Aarnio säger att det inte är så här enkelt. Han tycker att branschen borde föra fallet till dataskyddsnämnden, som skulle kunna tolka lagen och fatta ett beslut kring hur man borde agera.

- Nämnden kan sedan ta ställning till om de här namnen kan publiceras, och om det ska finnas några specifika kriterier för publiceringen, till exempel spelregler för hur länge uppgifterna ska få synas på nätet.

Så när den finska läkemedelsindustrin ger ut uppgifterna anonymt så är det deras egna val – det finns ingen lag som tvingar dem att göra så. Det framkommer också när jag talar med en expert som jobbar på läkemedelsindustrin.

Ingen annan som kollar

Och till sist - hur kan man egentligen lita på det som publiceras, när det är industrin själv som ger ut uppgifterna, och till exempel inte en övervakande myndighet som ligger bakom dem?

- Hela systemet bygger på förtroende. Folk måste helt enkelt lita på läkemedelsbranschen, kommenterar Merikallio.

Han avfärdar också tanken på att industrins försök till större öppenhet skulle vara ett sätt att inte råka ut för mer myndighetsövervakning i framtiden.

- Själv anser jag att vi är värda allmänhetens förtroende, konstaterar han.