Hoppa till huvudinnehåll

X3M

Jobb ska sökas på lika villkor

Från 2014
Handskakning.
Bildtext Att använda sig av kontakter när man söker jobb är inte alls fel, men om någon favoriseras i ansökningsprocessen kan det lätt bli problem.
Bild: Yle/Catariina Salo

Kontakter är vägen till jobb för många. Men att kila in sina släktingar på jobb som de kanske inte är lämpade för är inget att rekommendera. Så länge släkten konkurrerar på samma villkor som alla andra sökande är det okej, men om någon favoriseras är man ute på djupt vatten.

Soili Suonoja har suttit i flera styrelser för statliga bolag, bland annat för Alko, Itella och Finavia. Hon har nu avgått från sina styrelseposter efter uppgifter i kvällstidningarna att hon hjälpt släktingar att få jobb och blandat sig i på arbetsplatsen.

Att använda sig av kontakter i arbetslivet är ändå inte fel menar arbetslivscoachen Fredrik Kosk.

– En släkting har samma rättigheter att behandlas likadant som andra sökande. Frågan är hur mycket man lobbar för den sökande och försöker påverka rekryteraren, där går gränsen.

Om det handlar om privata eller statliga bolag har givetvis en stor betydelse också.

– Den statliga sidan granskas alltid mer, offentliga människor synas väldigt noggrant i dagens läge, säger Kosk.

Det är ett heltidsjobb att söka jobb i dagens läge.

Att lobba ingen säker metod

Via kontakter kan man få information, tips och kanske försöka påverka sin ansökningsprocess. Men dagens jobbmarknad är snårig och ett bra kontaktnät är ingen garanti.

– Det är ett heltidsjobb att söka jobb i dagens läge. Viktigast är att man är aktiv och hör sig för på olika sätt. Sist och slutligen kan man inte påverka så mycket genom att lobba, till viss mån nog men det är tuffa tider, säger Kosk.

Inte värre i ankdammen

Förr var det här ”Bästa broder-systemet” mycket vanligare.

I Svenskfinland är ofta kretsarna små och alla känner alla. I en sluten grupp skulle man kunna tro att kontakter skulle bli ännu viktigare, men enligt Kosk är inte ankdammen värre än övriga Finland.

– Jag tror inte det är någon större skillnad. Förr var det här ”Bästa broder-systemet” mycket vanligare. Då kunde man få in någon dotter eller son i bolag, men i dagens läge är det så krävande arbetsmarknad att man inte kan fixa in någon bara så där.

Bolagen har inte råd att ha folk som inte tillför något. Det krävs mer än förut av arbetstagarna.

– Anställda måste komma med någonting och ha ett tilläggsvärde, säger Kosk.

Mer om ämnet på Yle Arenan