Flytta eller fiffla, det är moldaviernas knep mot fattigdom

Emigration och mutor är delar av den kamp mot fattigdom som många moldavier för. Det leder till att det är svårt att bedöma hur utbredd den riktigt svåra fattigdomen är, säger forskaren Corneliu Ciurea i Moldaviens huvudstad Chisinau.

Ciurea säger att fattigdomen är statistisk, det betyder att då man jämför inkomsterna med kostnadsnivån verkar det som om väldigt många levde i stort armod. Det är emellertid bara en del av sanningen, säger han, eftersom många jobbar svart och då inte betalar skatt.

Corneliu Ciurea, som är expert på socialpolitik, säger att moldavierna har två knep för att klara sig trots de dåliga lönerna.

Det ena är korruption. I praktiken betyder det att de som har möjlighet till det tar extra betalt i jobbet. Det gäller särskilt läkare, domare, lärare, tjänstemän och poliser. De kräver helt enkelt extra betalt för att göra sitt jobb eller för att till exempel bevilja olika tillstånd.

Det andra knepet är emigration, säger Corneliu Ciurea. Ungefär en fjärdedel av Moldaviens befolkning bor och arbetar utomlands. De skickar hem pengar till sina familjer. Ingen vet hur stor den sammanlagda summan är men de här pengarna är av avgörande betydelse för dem som bor i Moldavien.

Svikna löften om högre lön

Utanför Moldaviens regeringsbyggnad demonstrerar ungefär hundra människor. De jobbar i utbildningssektorn och kräver högre löner. En löneförhöjning som utlovades i april har aldrig kommit och nu är de anställda besvikna och arga.

Bland demonstranterna träffar jag fyra bibliotekarier, de jobbar vid ett universitet i Chisinau. De säger att de själva inte har möjlighet att kräva mutor av någon men att de alla regelbundet är tvungna att betala sådana.

- Det börjar redan då ett barn ska födas, säger en av kvinnorna. Om man inte betalar två-trehundra euro till läkaren blir man tvungen att ligga ensam och föda bäst man kan.

De andra håller med. De säger att de hela tiden betalar för sådant som ska vara gratis. För att få en plats på dagis måste man betala, sedan för skolböcker, datorer eller reparation av skolans gymnastiksal. Om man blir sjuk betalar man sköterskan som ser till att man får sin medicin. Listan kan göras hur lång som helst.

Korruptionen i Moldavien är en del av samhällsstrukturen, säger forskaren Cornelu Ciurea. Vi har korruption på alla nivåer och det verkar vara mycket svårt att slippa den. Många säger att det viktigaste vore att få slut på korruptionen inom rättsväsendet. Ciurea säger att domstolarna i Moldavien är halvkorrupta. De försöker till en del åtminstone få det att se ut som om de inte tog mutor, säger han.

Släktingar utomlands skickar pengar

Kvinnorna känner också väl till det andra sättet att klara ekonomin: emigrationen.

- Min man har jobbat utomlands i många år redan, säger en av dem. Det finns säkert inte en enda människa i Moldavien som inte har någon familjemedlem utomlands. Det är sorgligt.

Också de här kvinnorna har funderat på att flytta men åtminstone tillsvidare har de beslutat sig för att stanna i hemlandet.

- Det här är vårt land och vi vill att våra liv ska bli bättre här, inte i Ryssland eller Tyskland utan här hos oss. Gång på gång har vi blivit besvikna på politikerna. Det är ju vi som väljer dem och ändå gör de intet för oss. De tänker bara på sig själva.

Dagens demonstration var inte stor och kvinnorna säger att de är lite förvånade att så få deltog.

- En del tror inte att demonstrationer hjälper och andra tycker kanske att det är viktigare att jobbet blir skött, säger någon. En annan säger att de kanske gör fel som demonstrerar, kanske man måste komma på ett annat sätt att lösa problemen. Ingen kan i alla fall på rak arm hitta på något annat sätt att påverka.