Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

"Tränarna måste tänka på nytt sätt"

Från 2014
Uppdaterad 07.11.2014 12:08.
Ilse Klockars och Birgitta Udd i Fredagssnack.
Bildtext Ilse Klockars och Birgitta Udd i Fredagssnacket tillsammans med Marica Hildén. Udd har stickat sockorna.

Näsdagen var ett av de teman som fredagssnackarna tog sig an. Birgitta Udd, Karis, och Ilse Klockars, Hangö, tycker det är bra att hjälpa de som bor långt borta, men det behövs också hjälp på närmare håll.

- Det är ett bra initiativ, säger Birgitta Udd om näsdagen. Det är bra då man kan göra något roligt samtidigt, så jag beslöt mig för att sticka ett par sockor som jag ger till er på radion och så får ni komma överens om vilket barn som får dem.

Yle Västnyland har bestämt sig för att donera sockorna till Gunnel Holmström och Lolan Holmberg i Tenala som samlar ihop kläder till babylådor. Lådorna förs sedan till Lettland av Bikupan inom Ekenäs församling. Bikupan jobbar med att hjälpa människor i Lettland genom att föra kläder och andra förnödenheter till landet.

I dag (7.11) firas näsdagen i Finland och i många andra länder i världen. Näsdagen arrangeras av Stiftelsen Näsdagen.

Stiftelsen Näsdagen grundades 2004 av Finlands Röda Kors, Kyrkans Utlandshjälp och Finska UNICEF. Även Rädda Barnen, Plan Finland, Finska Missionssällskapet, Fida International, Internationella Solidaritetsfonden och Finlands Fackförbunds Solidaritetscentral (SASK) är med i stiftelsen.

Kampanjens syfte är att samla in pengar till barn i fattiga länder.

Hur ska vi hjälpa?

- Det här handlar om de fattigaste barnen långt borta. Hur ska vi hjälpa dem? Jag tror att vi borde börja här nära oss, när jag gläder dig så blir du glad och för det vidare.

Ilse Klockars håller med Birgitta Udd.

- Det är jättefint att man samlar in pengar för vi har det hyfsat bra här. Samtidigt ser man att många inte mår bra här, och inte bara människor utan även Östersjön. Näsdagens insamling är inte bort från någon, men jag skulle personligen bli mera engagerad av att stöda någon som är nära.

Det finns inte ett sätt att utöva en hobby

Fredagssnackarna diskuterade också barns hobbyer. Maria Sundblom-Lindberg, familjeterapeut, präst och programledare för Cirkus Familj i Yle Fem har skrivit kolumnen Freda barnen - skippa hobbyerna som delas mycket på sociala medier och som kommenteras flitigt på Svenska Yle.

Sundblom-Lindberg vill ha en diskussion med idrottsrörelsen och andra föräldrar om när det är dags att låta barn få vara ungar. Hur mycket ska de träna i veckan?

Birgitta Udd säger att det inte finns ett rätt sätt att utöva en hobby.

- Varje familj och varje barn är olika. En del barn behöver sysselsättas och andra kan sysselsätta sig själva. Om man flyttar till en annan ort så är en hobby ett bra sätt att komma in i samhället.

Behövs mera tid tillsammans?

Ilse Klockars undrar om kolumnen egentligen handlar om att familjerna borde tillbringa mera tid tillsammans.

- Jag tycker att det är det hon vill säga. Man skulle kunna gå ut i skogen tillsammans, cykla, sticka sockor.

Familjen kan också ha gemensamma hobbyer, säger fredagssnackarna.

Hundra procent eller inget

Klockars säger att det ofta är så att man ska vara med till hundra procent och vara med på alla turneringar om man är med i en förening.

- Det är fel sätt att tänka. Jag förespråkar hobbyer för dem som vill ha dem, jag gjorde själv mycket som barn och tyckte att det var roligt.

Birgitta Udd har många barn så många kvällar är upptagna. Hon känner att hon inte alltid blir förstådd då hon säger att något av hennes barn inte kommer på en turnering.

- Vi kan inte alltid komma på turneringar eftersom de andra barnen har sina hobbyer. Jag tycker att jag inte borde behöva förklara varför vi inte deltar i en turnering.

Ilse Klockars säger att problemet inom ledd verksamhet handlar om att kapaciteten är så begränsad att alla styrs in i grupper där man tävlar eftersom det inte finns hobbygrupper. Det finns inget för dem som inte vill tävla.

- I Helsingfors har stora föreningar lyckats svara på detta problem, men här är det inte så, utan man tvingas in i en modell. Det går på föreningens och lagets villkor och inte på barnens villkor. Vi borde utmana tränarna och föra en diskussion med dem.