Nordiskt i matbutiken

Brist på inspiration vid frukt- och grönsaksdisken? Hur skulle det vara att tänka nordiskt? Men vad innebär det? Iris Erlund, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd och insatt i den nordiska kosten ger några tips.

Då vi utesluter alla vanliga utländska frukter vad har vi då kvar som både är nordiskt, hälsosamt och gott?

- Äpplen. En fjärdedel av året har vi inhemska äpplen som är jättebra. Många hälsosamma ämnen finns i skalet och inhemska äppel behöver inte skalas.

- Det andra är ju förstås bär. Blåbär t.ex. Om man jämför de nordiska blåbären med amerikanska så ser man att våra är mörka på insidan. De innehåller mycket mer färgämnen, en sorts flavonoider som antas vara speciellt hälsosamma.
 
- Men överlag vilka nordiska bär som helst. Jordgubbar t.ex. Det är en ganska stor del av vårt c-vitaminintag som faktiskt kommer från jordgubbar.

Håller de c-vitaminnivån i frysen?
 
- Nivån sjunker ju längre tid de är i frysen, men nog finns det lite kvar också.
 
- I alla bär finns det flavonoider och fenoliska ämnen som man antar att ska vara hälsosamma. Och fiber! Den vattenlösliga eller gelébildande fibern som det pratas mindre om och som finns i grönsaker och frukter. Den gör att sockret upptas långsammare och att det dåliga LDL-kolesterolet sjunker.
 

Om vi tittar på grönsakerna, nämn några nordiska som det lönar sig att lägga i butikskärran?

- Purjo, olika kålsorter (t.ex.broccoli, blomkål och grönkål) och paprika får man ju inhemskt. Bra att äta många olika sorter så att man får variation i kosten. Där kan man förövrigt ta intryck av medelhavsdieten. I den blandar man ju många olika sorters grönsaker och kryddor, uppvärmda och råa.

Ärter superfood

I frysdisken finns guld att gräva…

- Ärter, de är egentligen superfood! De innehåller just den vattenlösliga fiber som balanserar blodsockret.

Rypsolja istället för fisk?!

Om vi gör en utvikning utanför frukt- och grönsaksdisken så hittar vi en sak som vi har i den nordiska kosten och som t.ex. italienare och greker inte har i sin medelhavsdiet. Rypsoljan. Den är specialforskare Iris Erlunds favorit gällande ingredienser i köket. Rypsoljan har nämligen något som olivoljan inte har.

- Rypsoljan innehåller långkedjade fettsyror som i kroppen delvis förvandlas till likadana fettsyror som de som man får då man äter fisk. Så om man äter väldigt litet eller ingen fisk alls kan man delvis kompensera det genom att använda rypsolja. Olivoljan för sin del innehåller överhuvudtaget inte långkedjade fettsyror.

 
Är det bättre att ta oljan kall? T.ex. på tesked?
 
- Man kan nog använda den i matlagningen. Men som med alla fetter så är det ju inte bra att hetta oljan för mycket. I rypsoljan förstörs just de goda långkedjade fettsyrorna om man hettar den för mycket.
 
För mycket innebär i praktiken att den börjar ryka.

- Den får inte bli brun o börja ryka.

Hör intervjun med specialforskare Iris Erlund vid Institutet för hälsa och välfärd (THL) i nyaste Kvanthopp (30 dagar på Arenan). Det enskilda inslaget även här intill artikeln.

Kvanthopp: Inslag: Nordisk mat med Iris Erlund

6:44

Inspirerad att kocka nordiskt?
Kolla in Strömsös recept med uttryckligen nordiska ingredienser! Nordisk paella eller nordisk wok eller varför inte nordisk sangria?