Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Larsmo blir tvåspråkigt - Korsnäs näst i tur

Uppdaterad 12.11.2014 06:34.
Kommunhuset i Larsmo.

Larsmo gör som Närpes. Ansöker frivilligt om att bli en tvåspråkig kommun även om man enligt dagens måttstock gott och väl kunde fortsätta som en svenskspråkig kommun. Pengar är skälet, säger styrelseordförande Ulf Stenman.

Vill hellre bo på Västra Strandvägen än Läntinen Rantatie i Larsmo
Vill hellre bo på Västra Strandvägen än Läntinen Rantatie i Larsmo - Spela upp på Arenan

För Larsmo handlar det om 1,2 miljoner i utebliven statsandel om kommunen framhärdar i sin enspråkighet.

Larsmobon Kari Huurtela
Bildtext Kari Huurtela
Ulf Stenman.
Bildtext Ulf Stenman

- Inte är det dramatiskt för befolkningen, det kommer knappt att märkas, men det känns olustigt att bli tvingad, säger Stenman.

Det har varit lite av en raritet att vara en enspråkigt svensk kommun, säger Stenman, men när man väger rariteten mot pengarna finns inget val.

Det kanske blir omröstning i fullmäktige på onsdag kväll, men Stenman förväntar sig att en klar majoritet ställer sig bakom förslaget att förvandla Larsmo till en tvåspråkig kommun.

I Närpes blev det ju omröstning. Där föll rösterna 25 för, 8 emot medan 2 avstod från att rösta.

Larsmo betjänar på två språk

Någon större skillnad ska det alltså inte bli. Gatuskyltarna måste förstås bli tvåspråkiga, och kommunen måste ju betjäna på två språk. Men det gör vi ju redan, hävdar Stenman. Inte ens i det fallet ska invånarna märka någon skillnad.

Miksi, undrar finsk Larsmobo

Är det nu verkligen nödvändigt frågar sig Kalevi Huurtela. Han tillhör den 6 procent stora finskspråkiga minoriteten i Larsmo. I Larsmo har Huurtela bott i nästan 30 år och han säger sig vara nöjd med kommunen som den är.

- Jag bor på Västra Strandvägen och jag skulle inte vilja bo på Läntinen Rantatie.

För mig har Larsmo alltid varit svenskspråkig och jag är nöjd med det. Gör man Larsmo till Luoto blir det något annat. Då är det är inte så unikt mera förklarar Huurtela.

- Jag har valt att bosätta mig i en svensk kommun och är nöjd med det.

Precis som Stenman tror Huurtela att det inte gör någon större skillnad om kommunen gör sig formellt tvåspråkig.

- Jag har alltid fått bra betjäning på kommunen.

Som exempel tar han bygglovet. Formulären var på svenska men när byggnadsinspektören såg jag hade problem tog han hand om pappren, fyllde i allt, och för Huurtela blev bara att skriva under.

Huurtela är alltså nöjd med den lilla svenska kommunen och undrar om allt måste likriktas här i världen. Det gäller inte bara männskor utan också kommuner.

- Jag tycker Larsmo kunde fortsätta som svenskspråkig kommun.

Minimigränsen för att en kommun ska tvingas bli tvåspråkig är att minst 8 procent pratar minoritetsspråket, Men där är man inte i Larsmo. 6 procent är finskspråkiga, 92 procent svenskspråkiga och 2 procent har annat modersmål.

På onsdag avgör fullmäktige om den enspråkiga rariteten Larsmo, som Stenman uttrycker det, får leva vidare. Nästa vecka tar kommunstyrelsen i Korsnäs ställning till samma sak.

Läs också:

Korsnäs vill förbli enspråkigt
Närpes ansöker om tvåspråkighet