Landningen på kometen lyckades
Rymdsonden Rosettas landare Philae lyckades på onsdagen fästa sig på en komet efter tio år i rymden. Kontrollrummet vid den europeiska rymdorganisationen ESA gav beskedet strax efter klockan 18 finsk tid på onsdagen.
Direktsändning från ESA:s kontrollrum
Syftet med landingen är att undersöka vad en komet är uppbyggd av.
– Kometerna består av bråte som blev över då solsystemet föddes för 4,5 miljarder år sen. Kometen är alltså äldre än själva jorden. Den här kometen hör till de här ursprungliga legoklossarna som allting i vårt solsystem byggdes av, säger vetenskapsredaktör Marcus Rosenlund.
En komet är i princip en smutsig snöboll
Enligt Rosenlund tror man bland annat att kometerna i tiderna hämtade vattnet med sig till vår egen planet.
En smutsig snöboll
– En komet är i princip en smutsig snöboll. Den består av is, smuts och stoft, säger Rosenlund.
Han berättar också att kometerna kan ha bidragit till att livet på jorden överhuvudtaget blev till eftersom kometerna kan innehålla så kallade organiska molekyler.
– Ett av målen med den här uppskjutningen är att ta reda på om den här kometen innehåller organiska molekyler och nukleinsyra som hör till byggnadsblocken för dna och alltså bygger upp oss, säger Rosenlund.
- Resultaten från undersökningen kan alltså hjälpa oss att ta reda på några av de mest grundläggande frågorna för mänskligheten - som hur kom vi kommit till jorden och hur vi blev de som vi är i dag.
Lång resa
Sonden kunde ha nått fram till kometen betydligt fortare än på tio år, ifall man hade utrustat den med en tillräckligt kraftig raketmotor, men enligt Rosenlund skulle det här inte ha varit ekonomiskt; det hade krävt för mycket bränsle. Enligt honom tog man i stället den långa vägen och använde jorden och Mars som "gravitationsslungor" för att få upp farten.
– Sonden måste komma upp i samma hastighet som den här kometen, säger Rosenlund.
Kometen 67P-Churymov-Gerasimenko tar sig fram med en hastighet som rör sig mellan 7 och 34 kilometer i sekunden.
– Kometen accelererar upp då den närmar sig solen, och sonden behövde alltså komma upp i samma hastighet som kometen för att kunna lägga sig parallellt med den, något som skedde i augusti, säger Rosenlund.
"Som att kasta en kardborreboll"
Förberedelserna för den här kvällen har alltså tagit tio år för att alla detaljer ska stämma. De senaste månaderna har man bland annat använt till att hitta en lämplig landningsplats för den hundra kilo tunga landaren Philae.
Landningen på kometen 67P-Churymov-Gerasimenko skedde i kväll cirka klockan 18 finsk tid. Enligt Rosenlund var det egentligen inte en landning
– Kometens tyngdkraft är väldigt svag så att tala om en landning är lite missvisande. Den fäste sig vid kometen med hjälp av en harpun. Men det är nästan som att kasta en kardborreboll från tio kilometers avstånd.
Läs också:
Finska fötter slår ner i kometen först
Rosetta landar på en komet
