Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Bli dansk eller dö, stadsplanerare!

Från 2014
Uppdaterad 17.11.2014 09:06.
Ett konstruerat skelett av en sjöjungfru var ett uppmärksammat aprilskämt i Köpenhamn 2010.
Bildtext Gör som Köpenhamn eller så kvävs du av avgaser, är budskapet i The Human Scale.
Bild: EPA / Birgitte Rubaek

Det finns saker som är för viktiga för att överlåta åt experterna. Krig och stadsplanering till exempel. När den gröna f.d. ministern och låtskrivaren Anni Sinnemäki och SDP-ingenjören Hannu Penttilä tävlar om biträdande stadsdirektörsposten i Helsingfors hävdar jag att båda kandidaterna är inkompetenta.

Det är de oavsett tidigare meriter innan de sett och djupt reflekterat över den danska dokumentären The Human Scale som hade premiär på Teema och som nu finns på Arenan.

Programmet är inte längre tillgängligt

Jag träffade den danske filmmakaren Andreas M. Dalsgaard när han var på Docpoint i Helsingfors med sin film i februari 2013. Inslaget jag gjorde med honom och Busholmens projektledare, arkitekten Matti Kaijansinkko sändes i Pixel och finns att se här intill.

Lasso: Human scale - Spela upp på Arenan

Sanningen om Finlands, och i synnerhets Helsingfors stadsplanering är att det forfarande är ingenjörerna och byråkraterna som styr. Den mänskliga skalan, som är arkitektgurun Jan Gehls kungstanke och dokumentärens ledmotiv, fanns i renässansens europeiska städer. Den fanns i Engels Helsingfors och i Gamla stan i Stockholm. Dessa mänskliga småskaliga stadsmiljöer ville 1900-talets modernister med betongfantasten Le Corbusier som inspiratör jämna med marken.

Kampen mellan den mänskliga staden, med cykelparadiset Köpenhamn som exempel, och den omänskliga staden, typ bilhelvetet Los Angeles är en kamp mellan David och Goliat.

Urbaniseringen och befolkningsexplosionen kommer att kväva oss alla om inte Jan Gehl och hans filosofi får ett globalt genomslag, antyder dokumentären. Dalsgaards film visar att Gehls tankar vinner terräng i Asien och Amerika. Alla som varit i Moskva vet att människan där skyfflas ner i angstiga gångtunnlar eller tvingas vänta i evigheter på grön gubbe bara för att korsa en av huvudgatorna. I de flesta av av världens snabbväxande metropoler betraktas fotgängare och cyklister som antingen boskap eller ohyra.

Som inslaget med Dalsgaard visar så var han måttligt imponerad av Finlands första nya urbana stadsmiljö sedan 1930-talet – den blåsiga nyfunkisstadsdel som heter Jätkäsaari (Busholmen). Alla som ansvarar för stadsplanering i kommuner och städer, alla som bor i ett hus eller äger en cykel, bör se The Human Scale.