Journalisten ska inte kopiera konstapelns rapporter
Då det gäller att beskriva förbrytare, både efterlysta och gripna, bryter polisen ofta mot sitt eget regelverk. Maria Swanljung på Minoritetsombudsmannens byrå är ändå mer oroad över hur media rapporterar kring brottsnotiserna.
Byt till exempel ut ordet ”mörkhyad” mot ”homosexuell” i en polisrapport . Det skulle ju bli helt absurt. - Maria Swanljung
Även om polisen bryter mot sina egna direktiv då det gäller hur man använder etnicitet för att beskriva en brottsling så vill Maria Swanljung ge poliskåren erkänsla för att de utvecklats i rätt riktning.
- Jag har jobbat med det här i flera år och det har skett en klar utveckling mot ett håll där etnicitet inte längre spelar någon roll, säger Swanljung som är informatör vid Minoritetsombudsmannens byrå.
Däremot riktar hon en känga mot media som använder polisens texter som grund för sin rapportering.
- Man behöver ju inte skriva polisens pressmeddelande rakt av. Bara för att polisen skriver ut den misstänktes etnicitet berättigar det inte media att göra det. Media måste alltid göra sin egen bedömning, säger Swanljung som själv har en journalistisk bakgrund.
Det här säger polisens direktiv
- Namn och bild på den misstänkta offentliggörs vanligtvis inte och polisen bör inte heller lämna uppgifter om t.ex. sakägarens privatliv, hälsotillstånd eller etniska bakgrund om inte offentliggörandet av dessa är av väsentlig betydelse för undersökningen av fallet. Om en beskrivning av kännetecken är oundviklig för gripandet av den misstänkte eller för att identfiera en farlig person, kan uppgifter om etnisk härkomst lämnas till offentligheten.
- Här finns hela direktivet "Polisens interna och externa kommunikation"
- Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har också gett ut en guide för några år sedan om hur polisen ska undvika etnisk profilering i sitt arbete.
Varför lämna bort etniciteten?
Då polisen efterlyser en misstänkt person använder man sig ofta av kännetecken som längd, vikt och klädsel för att beskriva denne. Maria Swanljung tycker att det är onödigt att lägga till etnicitet, speciellt som det ofta kan stämpla en grupp snarare än att fånga in en förbrytare.
- Till exempel kan den misstänkta beskrivas med orden ”man med utländsk bakgrund”. Som representant för allmänheten blir jag förvirrad om jag ska leta efter en brottsling ”som ser utländsk ut”, konstaterar Swanljung.
Swanljung förnekar inte att det finns situationer där etniciteten kan spela en roll i en efterlysning.
- Jag tycker inte att etniciteten säger så mycket om hur folk ser ut. Då kan man istället ange vilket språk den efterlyste talar, säger hon.
Profilering av hela grupper
Det räcker inte med att polisledningen vet när det är befogat att skriva om etnicitet. Kunskapen måste genomsyra hela organisationen ända ner till konstapeln som skriver helgens rapporter. Maria Swanljung bjuder på en tankenöt kring olika ordval.
- Byt till exempel ut ordet ”mörkhyad” mot ”homosexuell” i en polisrapport . Det skulle ju bli helt absurt, konstaterar Swanljung.
Hon poängterar att det knappast är medvetet som poliser skriver in etnicitet, främst för att det inte upplevs som fel att göra det.
- Jag tror inte att alla tänker på hur kränkande och stämplande det kan vara, säger Swanljung.
Inget nytt under solen... ämnet var aktuellt redan i början av 1980-talet.
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
