Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Sune Bergström: Min klockarkärlek till Östis

Från 2014
Uppdaterad 20.11.2014 08:18.
Sune Bergström är redaktör på Svenska Yle och arbetar för Radio Vega Östnyland.
Bildtext Sune Bergström
Bild: YLE/ Stefan Paavola

Första gången jag fick foten in på tidningen Östra Nylands redaktion i Lovisa var i början av 1970-talet.

Ibland kunde sidhuvudet på Östra Nyland-Kotka Nyheter vara rött
Bildtext Tony Lassas experimenterade med Östis tidningshuvud och ibland var det grannrött
Bild: Yle/Sune Bergström

På den tiden fick vi journalistfrön från soc&kom härja fritt på Östis i en vecka under ledning av vår journalistiklärare Ralf ”Friba” Friberg. Under tiden kunde de ordinarie redaktörerna göra reportage och artiklar för kommande bruk.

Soc&kom-studerande gjorde övningstidningar på Östra Nyland
Bildtext Övningstidningsmakare från november 1974
Bild: Yle/Sune Bergström
Den gamla redaktions- och tryckeribyggnaden vid Östra Tullgatan 10 i Lovisa
Bildtext Den gamla redaktions- och tryckeribyggnaden vid Östra Tullgatan 10 i Lovisa
Bild: Yle/Sune Bergström

Baumgartners förtjänst

Det var nog mycket vd:n för Östra Nylands Tryckeri, Christer Baumgartners, fördomsfria inställning och förtroende för blivande journalister som möjliggjorde de regelbundet återkommande veckorna med övningstidningar på Östis. Jag undrar om ÖN i dag skulle ge över tidningsutgivningen i en hel vecka till journalistikstuderande.

Under övningstidningsveckorna var vi inkvarterade i det anrika Socis med papperstunna väggar mellan de små rummen.

Sommaren 1974 gjorde jag min sommarpraktik på Östis och bodde då hos mina morföräldrar, ett stenkast från Östra Nylands Tryckeri vid Östra Tullgatan.

I huvudentrén till den kombinerade tryckeri-, redaktions- och kontorsbyggnaden ståtade en gammal handdriven arktryckpress.

Det rykte hos chefredaktören

Redaktionen var också på den tiden liten. Chefredaktör Leif Kähärä, och vd Christer Baumgartner hade varsitt rum på läktaren i andra våningen. Ett konstant rökmoln skvallrade om att chefredaktören var på plats, på den tiden fick man nämligen röka på redaktionen.

I första våningen satt veteranjournalisten Helmer Böhls, Yngve Blomfelt, Bosse Andersson och jag. Kontorspersonalen och kafferummet fanns i samma våning. Jag minns hur imponerad jag var av den tidens moderna kaffeautomat, en varmvattenbehållare med tillhörande pulverdoserare.Vi kunde välja mellan kaffe, kakao, citronte och köttbuljong.

Tryckeriet doftade bivax

Via brandsäkra dörrar kom man in i själva tryckerisalen som doftade av smält bivax. Bivaxet användes för att fästa artiklar, rubriker, annonser och bilder på tidningssidorna. De färdiga sidorna fotograferades och fördes över till offsetplåtar, som sedan monterades i tryckpressarna. Jag minns hur jag stolt visade för min morfar och mormor vad jag hade skrivit och fotograferat när Östis följande morgon dök upp i deras tambur.

Sune Bergström gjorde 1974 en artikel för ÖN om besvikna Sverigefinländare.
Bildtext Jag skrev sommaren 1974 en artikel om besvikna återflyttare
Bild: Yle/Sune Bergström

Jag lärde mej en hel del om Lovisatrakten sommaren 1974 och fick åka omkring i regionen med anteckningsblock och kamera. Skrivmaskinen var också ett viktigt verktyg på den tiden. Med jämna mellanrum kom det ett tjockt kuvert till redaktionen. När man öppnade kuvertet vällde det ut smala, fullskrivna pappersremsor. Det var mininotiser som Kotka-Pyttiskorrespondenten Birgit Brunow hade skrivit.

Våt lunch med ambassadörerna

Ett annorlunda uppdrag minns jag speciellt. Jag fick i uppgift att delta i de finländska ambassadörernas sommarträff med Lovisa stad som värd. Vid lunchbordet på Degerby gille satt jag bredvid ambassadör Ralph Enckell och försökte konversera belevat som sig bör på tillställningar med ambassadörer på plats. Staden knusslade inte med maten eller matdryckerna, kanske det var en snaps till sillen, några glas vin till varmrätten och konjak till kaffet. Jag var glad att redaktionen bara förväntade sig en bild och en bildtext från ambassadörernas besök i Lovisa för det var nog ärligt talat det enda jag hade kunnat åstadkomma efter den våta lunchen.

Vad ska den nya tidningen heta?

Allting har sin tid, dagen D närmar sig då KSF Media ger ut namnet på den nya tidningen, som efter årsskiftet uppstår då Borgåbladet och Östra Nyland slås ihop. Det är inte första gången allvarliga försök har gjorts att slå ihop de två östnyländska lokaltidningarna. Tidigare försök lär ha stupat på målrakan eftersom de inblandade inte lyckades komma överens om namnet på den nya tidningen. Kanske KSF Media har en litet lättare sits eftersom besluten fattas i Hufvudstaden den här gången och inte mitt bland prenumeranterna. En del av Östra Nylands läsare lär redan ha hotat säga upp prenumerationen ifall den nya tidningen heter Borgåbladet.

Jag tycker att en lokaltidning som skall bevaka hela Östnyland från Sibbo i väster till Pyttis och Kotka i öster borde ha ett namn som anknyter till Östnyland eller Östra Nyland. Bara namnet inte blir en dålig kompromiss som Borgåbladet-Östra Nyland-Kotka Nyheter (och kanske i framtiden -Loviisan Sanomat-Pyhtäänlehti-Pyttisbladet?).

Läs också:

Fredrika Sundén: En bit av mid försvinner med Östis
Stort intresse för namnet på tidningen "Öst"