Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Svårt dialekttest gav utmaningar

Från 2014
Uppdaterad 18.11.2014 21:58.
En ko med mulen i närbild med en pratbubbla var det står dialekttest

Det lekfulla testet med dialektord från djur- och växtriket upplevdes knepigt av många deltagare. Medeltalet bland alla som deltog i testet blev fyra eller fem rätt av tio möjliga. Endast en procent lyckades kamma hem nio eller tio rätt.
Testet som skapades av Svenska Yle i samarbete med dialektforskare från Språkinstitutet erbjöd utmaningar oberoende språktillhörighet eller hemort.

Vörå, Korsholm, Malax och Karleby utmärkte sig med ett medeltal på drygt fem rätt av tio. Esbo och Grankulla kom hack i häl med ett medeltal på 4,9 och bröt trenden med de toppande österbottniska kommunerna. I Åboland fick deltagarna i medeltal drygt fyra rätt av tio medan deltagarna från Mariehamn fick nöja sig med ett snäppe sämre resultat. Medeltalen baserar sig på informationen som samlats in bland dem som deltagit i dialekttestet, inte på populationen i helhet.

Statistik på kartan

Vi har delat in resultaten i tre grupper där färgerna betyder följande:
Grönt: den tredjedelen som presterat bäst i landet
Gult: den tredjedelen som presterat nästbäst
Rött: den tredjedelen som presterat sämst

Observera att du kan klicka på din egen kommun och se antalet svarande, samt ett medeltal av resultaten. Resultat från kommuner där färre än fem personer svarat syns inte i testet.

Ord för ord

Bläddra mellan flikarna i kartan nedan för att se poängfördelningen per ord och ort. Under kartan hittar du mer information om orden vi valt ut för testet.
Vi har delat in resultaten i tre grupper där färgerna betyder följande:
Grönt: 100-70% av svaren var rätt.
Gult: 70-50% rätt.
Rött: 50-0% rätt.

Bäriskräka
/bäriskrääko, bäriskräätjo, bäriskreetjo, bäriskrääkå/
Betyder: nötskrika. Fågeln nötskrika har många olika benämningar på dialekt. Ordet bäriskräka förekommer i mellersta Österbotten.

Dvärgnät
/värgnät/
Betyder: spindelnät. Ordet förekommer på Åland och i Nyland.

Glottron
/glåtrån, glotron, glotrån, glåttrån/
Betyder: fullmoget eller övermoget hjortron. Används i östra Åboland, västra och mellersta Nyland.

Gråskinn
/gråstsinn, grostjinn, grosjinn/
Betyder: ekorre. Förekommer i Österbotten

Hälsing
/halsing/
Betyder: ettårig ejderhane på Åland och i Åboland.

Isand
/isändär, ishand/
Betyder: gräsand i Österbotten, östra Åboland och Nyland.

Isspjärna
/Isspjenå, ispjäna, ispjeno, isspjöno/
Betyder: sädesärla. Förekommer på Åland, i Åboland och Nyland (samt ett belägg från Pörtom i Österbotten).

Kalvrumpa
/Kalvromp, kalvråmpå/
Betyder: mjölkört (duntrav, epilobium) på Åland. För växten mjölkört förekommer också flera andra ord som korumpa.

Kröson
/Kröusån, klöysån, kröisån/
Betyder: lingon. Förekommer framför allt i östra Nyland men också i Åboland och västra- och mellersta Nyland.

Kyrknacka
/Körknakkå, tjyrknakkå, tjörknaakko/
Betyder: kaja i mellersta och östra Nyland.

Sädesärla eller spitilinkko

I samband med testet kunde deltagarna föreslå egna dialektord för växter och djur. Överlägset mest förslag kom in på ordet för den lilla fågeln sädesärla. Spiditjittu (Grankulla, Helsingfors), stritilå (Lappträsk, Sibbo), spilinto (Vörå) och tjälaspjeenu (Larsmo) för att nämna några förslag.

Minst rätt träffar fick ordet ”kröson” som betyder lingon. Endast var fjärde prickade rätt på ordet i fråga. Nina Martola, avdelningschef på Språkinstitutet, uppfattade också testet som rätt krävande trots att hennes modersmål är Korsholmsdialekt.

- Ordet kröson förekommer inte i min dialekt men jag känner igen det från Emil i Lönneberga. Där fanns Krösa-Maja som lagade krösamos (lingonsylt).

Ordet ”gråskinn” för ekorre vållade också problem för många testdeltagare. Många blandade ihop ordet med det felaktiga alternativet varg som på många håll kallas gråben.

Int så huttåt för Åhman

I den här fällan föll också Axel Åhman från Humorgruppen KAJ som har Vörådialekt som modersmål.

- Gråskinn trodde jag verkligen var varg. Den här missen harmar mig mest. När jag tänker efter har jag hört min farfar använda ordet för ekorre.

Åhman tyckte testet var klurigt och rätt besvärligt. Sin dialektala bakgrund till trots, lyckades han få sex rätt av tio möjliga. Ett resultat han själv var rätt missnöjd med trots att det var bättre än medeltalet.

Flest träffar fick ordet ”glottron” dialektordet för fullmoget hjortron. Tre av fyra lyckades pricka rätt på testets tredje fråga.

Vill du testa och veta mer?

Hur mycket fastnade av det du just läste?
Gör dialekttestet här.

Vill du ytterligare testa dina dialektkunskaper?
Här hittar du länken till vårt föregående dialekttest.

Läs mera om ämnet:
"Vi fööds op dijalekt"

Mer om ämnet på Yle Arenan