Domare extraknäcker - närmare 100 000 euro extra per år

Vissa domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen har under de senaste åren tjänat betydande summor vid sidan av sitt egentliga domarjobb, under ett visst hemlighetsmakeri. Extraknäckandet har minskat men rättsexperter anser att det fortfarande är illa för tilltron till rättssystemet.

En kartläggning som Yle Nyheter har gjort bland 41 domare i Högsta domstolen (HD) och Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) visar att två domare hade betydande sidoinkomster i fjol, på omkring 30 000 euro.

Och året innan hade åtminstone en HD-domare, Ari Kantor, kasserat in närmare 100 000 euro med hjälp av extrajobb. Det var nästan lika mycket som hans egentliga lön på 126 000 euro.

Totalt sett har antalet extraknäckande domare ändå minskat kraftigt jämfört med för åtta år sedan då vi gjorde motsvarande granskning senast. Då extraknäckte så många som hälften av domarna i HD och HFD, och fem av dem lyckades öka sina löneinkomster med mellan 40 och 150 procent genom extra uppdrag.

Offentligheten tros ha inverkat

Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, tror sig veta varför domarna har minskat på sina extraknäck.

- Det är på något vis intressant att de har minskat de här uppdragen, tydligen har offentligheten haft en inverkan, och domarna har blivit försiktigare med att ta sådana här uppdrag.

Hur är det möjligt för domarna att få tiotusentals euro i sidoinkomster, eller mer? Det handlar så gott som uteslutande om att de är med i skiljemannadomstolar och dömer i hemliga tvister, till exempel mellan företag. Där får de betalt enligt hur stort fallet är och inte enligt arbetsprestation.

Problematisk situation

Det vill Finlands domareförbund inte kommentera, men professor Suksi anser att läget är problematiskt, särskilt när domarna kasserar in stora summor. Han påpekar att domarna ska vara oberoende.

- Det är kanske de här beloppen som är ett stort problem. Det ger ju en viss tanke om att man utifrån sitt värv som domare kan kvalificera sig som välbetald skiljemannadomare. Det kan se ut som att skiljemannauppdraget blir viktigare än den egentliga tjänsten.

Tre ansedda rättsexperter Yle Nyheter har talat med säger att domarnas lukrativa sidojobb riskerar att försämra den allmänna tilltron till domstolsväsendet. De vill ändå inte träda fram i offentligheten eftersom de juridiska kretsarna i vårt land är så små.

Också korruptionsforskare Ari Salminen på Vasa universitet är kritisk till extrajobbandet.

- Om en domare år efter år tjänar en hel del extra vid sidan av sitt egentliga jobb så kan man ifrågasätta varför, och hur fokuserad han eller hon kan vara på sin huvudsyssla, konstaterar Salminen.

Också bra med skiljemannauppdrag

Däremot påpekar Aki Rasilainen, ordförande på Finlands domareförbund, att det är nyttigt för domarna att ha skiljemannauppdrag.

- Det är ett viktigt sätt för domarna att upprätthålla sin yrkeskunskap. Det förekommer ganska få tvister i domstolarna så att vara med i skiljemannadomstolar där företag tvistar i hemlighet kan öka domarnas erfarenhet, påpekar han.

Det är Högsta domstolens president Pauliine Koskelo som övervakar domarnas bisysslor. Hon låter via en medarbetare meddela att hon inte har tid för att låta sig intervjuas förrän kring månadsskiftet. Men i ett uttalande till justitiekanslern i oktober 2012 betonar hon att domarna inte representerar en enskild part i samband med sina skiljemannauppdrag och att det därför inte är så illa att domare har sådana bisysslor.

Trots att professor Markku Suksi är kritisk till domarnas extraknäck, när de är stora, så håller han delvis med Koskelo.

- Det punkterar nog den allmänna bilden om att det här automatiskt skulle leda till situationer där förutvarande parter i skiljemannaförfarande eventuellt skulle ha någon fördel av att ha en viss domare som har suttit i en skiljemannadomstol, när ett fall kanske senare kommer upp i Högsta domstolen.

Ministeriet utvecklar offentligt register

Men på Justitieministeriet håller Heikki Liljeroos, biträdande avdelningschef på justitieförvaltningsavdelningen, inte med om att extrajobbandet är oproblematiskt.

- Vi ska grunda eller inrätta ett sådant elektroniskt register där alla domarna måste ge information om sina bisysslor, och sina bindningar också.

Registret ska gälla alla domare, inte bara de som verkar i de högsta rättsinstanserna, och det väntas tas i bruk nästa år, förutsatt att riksdagen ger projektet grönt ljus.

- Samma utvecklingslinje pågår också i många andra länder, och det är frågan om öppenhet och att människorna måste få veta och lita på domarnas opartiskhet.

Press från utlandet

Anledningen till att regeringen föreslår att domarnas bisysslor ska bli mer synliga är att Europarådets antikorruptionsenhet Greco har krävt det, för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) anser ändå själv att det nuvarande systemet för domares biinkomster redan är tillräckligt öppet.

- Vi vill ha ett tillräckligt genomskinligt system och det får vi också nu. Finland försöker leva upp till det som också Europarådets Greco kräver, och det är därför vi också gör förändringar nu i lagstiftningen, kommenterar hon.

Och det ska alltså bli ännu klarare och enklare för allmänheten att få tillgång till uppgifter om domares bisysslor?

- Det blir det, och tanken är alltså att det ska finnas ett offentligt register över domarnas bindningar och bisysslor, som ska finnas tillgängligt på nätet, så att i princip vem som helst av oss medborgare kan gå in på nätet och titta på det, och sen dra sina egna slutsatser, att har det betydelse eller har det inte. Det här vill vi göra just för att öka öppenheten och för att stärka folks förtroende för våra domstolar och deras opartiskhet.

Det som kommer att framgå ur registret är vilka bisysslor domarna har och hur mycket de har tjänat på varje uppdrag, förutsatt att lönen varit mer än 10 000 euro.

Danmark en av förebilderna

Justitieministeriet har bland annat tagit inspiration av Danmark, där domares biinkomster redan i dag är offentliga.

I Danmark finns också ett tak för hur stora domares extrainkomster får vara: i medeltal högst 50 % av domarens grundlön. Något sådant arvodestak kommer Finland däremot inte att införa. Åtminstone inte i det här skedet.

Inga av de HD-domare som Yle Nyheter kontaktade ville ställa upp på en intervju. De var bland annat rädda för att verka partiska, när riksdagen snart ska ta ställning till lagen om domares extraknäck.

Uppdaterat 20.11.2014 kl. 21.07: I en tidigare version av artikeln stod felaktigt att vi också skulle ha kontaktat domare vid Högsta förvaltningsdomstolen. Alla de domare vi var i kontakt med verkar vid Högsta domstolen.