Empatiblankett och medborgarinitiativ

Då vi söker vård är vi ofta ganska små inuti. Kanske är vi rädda och oroliga. Kanske har vi ont. Då är det viktigt hur vi blir bemötta och att vi kan känna oss trygga i att vi blir väl omhändertagna. Bland annat därför betalar vi skatt. Men hur är det med vårdaren? Orkar man mera se människan bakom patienten om avdelningen är underbemannad och man är slutkörd?

Fritjof Sahlström skrev i augusti en kolumn i Hufvudstadsbladet om hur det var när han och hans hustru fick beskedet om hustruns svåra cancer. Det fanns inte ett rum att samla sig i, inte tid till närvaro. Och under hela tiden efter det har tillvaron fyllts av att själv försöka arbeta för att hon skall få den hjälp hon behöver.

- Kommunikationen mellan vårdgivare, patienter och avdelningar verkar också fungera hopplöst dåligt. Remisser och röntgenbilder skickas inte, det är långa väntetider, och kunskapen om vad andra avdelningar och enheter gör är dålig. För att komma framåt har vi varit tvungna att ringa och dubbelkolla allt, tjata på de enstaka vi får direktnummer till, och sätta oss i bilen och leverera egna kopior på röntgenbilder som hamnat fel. Under den långa och fortfarande pågående resan från besked mot behandling har vi mött många fantastiskt duktiga personer. Men det finns också trött cynism, som den som undrar vad vi tycker att hen borde göra åt den remiss som slarvats bort, eller som den växeltelefonist som säger "hjälper inte om du så dör nästa vecka, du får ringa tidsbokningen i morgon", skriver Sahlström.

Du kan läsa hela kolumnen Skrik högre

Stör inte vårdarna i kafferummet

Melita Tulikoura var och hälsade på en god vän på sjukhuset. Då vännen behövde hjälp gick Tulikoura och sökte vårdarna som satt på kaffe. Både hon och vännen fick ovett för att de störde. I ilskan skrev Tulikoura om sin efarenhet på Facebook och liknande berättelser började strömma in.

Många patienter och anhöriga har upplevt att vårdpersonal har bemött dem ovänligt och rent av kränkande. Men också många vårdare har tagit kontakt och berättat om svårigheten att klaga på en kollega som inte hanterar sina känslor.

Medborgarinitiativ och empatiblankett

Melita Tulikoura har nu arbetat fram en så kallad empatiblankett där patienter och anhöriga får berömma eller klaga på hur de blivit bemötta. Responsblanketter har det funnits tidigare men det nya är att man nu kan namnge den vårdare som det gäller. Syftet är att vårdenheten sedan tar tag i saken och inom utsatt tid meddelar patienten vilka åtgärder som vidtagits.

- Föreningen Livslågan i Österbotten, som redan ett par år har jobbat för patientens rätt till god vård, är central här. De har tagit över den andra delen i kampanjen, det vill säga distributionen av Empatiblanketten. Den får sin hemvist på en webbsida som nu är under arbete, adressen är empati.fi. Då webbsidan blir klar kan man gå in där och skriva ut ett exemplar. Tillsvidare kan man kontakta Anne Manner (info@empati.fi) eller Melita Tulikoura (tulikom@gmail.com), så skickas den som bilaga per epost.

Ett medborgarinitiativ för att stoppa vanvård och kränkande behandling inom vården är också på gång. Där kräver man att den nuvarande lagen om patientens ställning och rättigheter kompletteras med en paragraf som ger personer inom vården rätten och skyldigheten att anmäla vårdfel, vanvård och dylikt bemötande. Melita Tulikoura är entusiastisk för det stöd hon fått.

- Nu har medborgarinitiativet skickats in till justitieminsteriet för granskning. Det brukar ta några dagar, men om det blir som jag hoppas kan vi börja samla in namn den 24 november. Det blir spännande. Det är 50.000 namn som ska samlas in inom sex månader för att riksdagen ska ta sig an vårt önskemål, konstaterar Tulikoura

Stressade vårdare

Carola Lindholm är överskötare på Västra Nylands Sjukhus och välkomnar Tulikouras initiativ. Det är viktigt att personer som uppfört sig osakligt namnges, endast då kan förmannen effektivt ta itu med problemet och försöka hjälpa vårdaren att hitta ett bättre sätt att agera. Vårdare är också bara människor och endel hanterar stress bättre än andra.

Lindholm berättar om den etiska stress vårdarna kan känna när de går hem med känslan av att inte har haft tid att finnas till hands så mycket som det skulle behövas. Många vårdare klagar över att de tillbringar mera tid framför datorn än hos patienterna.

Arbetet på ett sjukhus är tungt och tempot kan vara högt. Därför skulle det också vara viktigt att utveckla en fungerande arbetshandledning, både individuellt och i grupp. Skötarna behöver också utrymme att hantera de känslor som minnessjuka, agressiva eller påverkade patienter kan väcka. Av hävd har man ordnat arbetshandledning inom den psykiatriska vården men först nu har man insett att det också i den somatiska vården finns ett behov att få ta hand om sina känslor.

Också arbetssituationen kan vara sådan att vårdaren kanske fokuserar på ett ingrepp eller en teknisk vårdhandling. Då är det lätt hänt att det blir ett missförstånd och en ängslig patient uppfattar vårdaren som kort i tonen och ovänlig.

Pia med flera podcast: Ecce Homo!

52:54

- Vi måste bli bättre på att kommunicera, säger Lindholm.

Melita Tulikoura, Fritjof Sahlström och Carola Lindholm diskuterade kränkande bemötande i vården i programmet Pia med flera.