Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Alla har åsikter om spriten"

Från 2014
Uppdaterad 16.03.2015 13:23.
Yle Nyheter: "Förbud kan inte göra oss så dumma" - Spela upp på Arenan

Alkohol är ett oerhört eldfängt ämne. De flesta vuxna har en bestämd åsikt om vilken slags politik man borde föra i frågan i Finland, säger forskaren Thomas Karlsson som disputerar om nordisk alkoholpolitik vid Åbo Akademi. Studerande vid Arcada kritiserar den finländska spritpolitiken sist i artikeln.

De flesta hamstrar och alla har åsikter, säger han.

"Farbror blomsterhatt"

Thomas karlsson disputerar för doktorsgraden om spritkonsumtion i Norden
Bildtext En lättnad att jobbet är klart, säger Karlsson.
Bild: Yle/Anna Savonius

- EU-medlemskapet utgör den stora skiljelinjen när jag har synat alkoholpolitiken och dess särdrag här, säger Karlsson. Finländarna hamstrar i Estland medan norrmännen gör det bland annat på flygfältet i Gardermoen. De dyra priserna i hemlandet är orsaken.

- Alla är experter på sin egen alkoholkonsumtion och det gör temat ytterst eldfängt men samtidigt intressant att studera , säger Karlsson. Han har forskat i temat i 15 år och betecknar det som utmanande.

- Farbror blomsterhatt är ett av mina smeknamn, säger han med glimten i ögat och får ofta höra att han inte vet vad han talar om eftersom "alla vet bäst själva."

Den här mentaliteten innebär att det varit lätt att hitta material, eftersom det har forskats en hel del i Norden i alkoholrelaterade frågor.

- Samtidigt har det blivit allt tydligare för mig att hålla forskningen som mitt jobb och det privata isär. Övertramp i spritfrågor får man vänja sig vid i jobbet.

Alla har ett alkoholmonopol

Det som Finland, Sverige och Norge har gemensamt är att alla tre länder har ett alkoholmonopol. Alla tre länder för också en restriktiv alkoholpolitik.

- Norge står utanför EU och det skapar skillnader, säger Karlsson. Varornas fria rörlighet inom EU har påverkat både Finland och Sverige och visavi sprit märks det här tydligt, säger Karlsson.

Norge har fortfarande gällande kvoter för hur mycket alkohol man får ta in i landet. På grund av kvoterna är inte införseln av alkohol i Norge lika stor som i Finland och Sverige.

I Finland och Sverige utgör alkoholinförseln cirka 70-80 procent av den oregistrerade konsumtionen. Med oregistrerad konsumtion avses här all den alkohol som inte säljs eller utskänks utan som lagligt eller olagligt förs in i landet eller tillverkas hemma.

Gardermoen hamstringsplats

SAS-plan vid Gardemoens flygplats
Bildtext Vid Gardermoen får norrmännen köpa alkohol ännu efter landning.
Bild: Espen Solli / Oslo Lufthavn AS

I Norge utgörs de oregistrerade dryckerna delvis av hembränt, men spriten tas också in från Sverige och i norr från Finland. Mycket av den oregistrerade spriten tas också in via taxfree på flygfältet i Gardermoen.

- I Norge får man köpa alkohol ännu när man landat i hemlandet och här hamstrar norrmännen stort, säger Karlsson. Hamstringen är således likadan i Sverige, Norge och Finland men skillnaderna mellan länderna är strukturella.

EU-medlemskapet har också inneburit att privata vinstintressen i sprithandeln har ökat och möjligheterna att föra en restriktiv nordisk alkoholpolitik har minskat. Karlsson betecknar i sin avhandling alkoholpolitiken som mer liberal år 2013 jämfört med läget 1994 då den senaste ändringen i alkohollagstiftningen gjordes.

Hur korrelerar dyrare eller billigare sprit med konsumtionen?

- Forskningen visar att ju dyrare spriten är desto mindre konsumeras det, förklarar Karlsson. Sedan är det fråga om en balansgång för Finlands del när det gäller spritimporten från Estland. Vi har haft fem alkoholskattehöjningar under de senaste fem åren. Vi rör oss på gränsen här - hur mycket kan man höja alkoholskatten utan att importen från Estland exploderar?

- Vi vet att det tas in mycket alkohol från Estland men hittills har nyttan av ökade skatteintäkter och lägre konsumtion varit positiv, fortsätter Karlsson. Både konsumtion och alkoholskador har minskat, visar forskningen och samtidigt har skatteinkomsterna maximerats.

Man kan ändå inte hålla på att höja skatterna i all oändlighet, fortsätter han. Det finns en smärtgräns som kommer närmare med varje höjning.

Dricker esterna inte alls?

Bildtext Estlandsimporten är en balansgång.
Bild: YLE/Christoffer Gröhn

Mörkertalet här är ändå stort - 20 procent av alkoholkonsumtionen är oregistrerad och kommer från utlandet. Vi kan ringa in Estlandsspriten ganska bra, trots att bryggeriindustrin säger att vi underskattar mängderna, funderar Karlsson.

- Vi måste komma ihåg att Estland består av 1,3 miljoner människor. Redan nu står de finländska turisterna för en ansenlig del av esternas alkoholkonsumtion. Det här drar de faktiskt av sina egna konsumtionssiffror, förklarar han vidare.

Om vi påstår att vår införsel från Estland skulle vara det dubbla jämfört med dagens siffra så skulle vi tvingas minska på esternas alkoholkonsumtion med 4,5 liter per capita.

- Vi är snabbt i en situation där esterna inte konsumerar någon alkohol överhuvudtaget, säger Karlsson. Det är klurigt det här med statistik.

Är det en myt att finnarna är de enda som super ihjäl sig?

Programmet är inte längre tillgängligt
Aktuellt: Gör vin i mjölkbutiken oss till italienare? - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

- Det är nog långt en stereotypi, säger Karlsson, för nu sups det annanstans i Europa också. Men typiskt är kanske att finländarna dricker mycket och främst på fredag och lördag.

Karlsson vill också lyfta fram den spirande vinkulturen i Finland, framväxten av småbryggerier med olika ölsorter. Hobbyverksamheten kring alkohol har ökat.

Problematiskt är ändå att det berusningssträvande drickandet inte försvinner utan det finns kvar - medan annat dryckesbeteende också växer fram. Summan av det här är inte bra, säger han.

Förbudsmentaliteten inte vettig

Bildtext Förbudet vid Pori Jazz upprörde allmänheten.
Bild: Yle/Nicke Packalén

När Karlsson funderar vidare över den förbudsmentalitet som råder i Finland med till exempel utskänkningen vid Pori Jazz i somras som väckte så starka reaktioner (att inte få ta in egen alkohol på festivalområdet och enbart få inta alkohol på utmärkta platser) - så förstår han dem som tycker att förbuden inte känns meningsfulla.

- Inte är det ju vettigt. Den nuvarande alkohollagstiftningen fyller 20 år nästa år och vi borde förnya den. Vi höll på att få det till stånd under den här regeringsperioden men reformen lades på is under Stubbs miniregeringsförhandlingar, säger Karlsson.

Den gamla lagen innehåller många förbud - man får till exempel inte beställa en dubbelwhisky. Den har också krångliga bestämmelser om var man får dricka.

- Den reform vi föreslog hade gjort lagen mer strömlinjeformad och enklare, suckar Karlsson. Nu får vi vänta till följande regeringsperiod.

Han ställer sig ändå skeptisk till att luckra upp den finländska lagstiftningen alltför mycket. Följderna för folkhälsan kan bli ödesdigra, säger han.

Ifall paragraferna hade varit tydligare så skulle det prekära läget vid Pori Jazz aldrig ha uppstått - eller?

- Det stämmer, jo. Det var bland annat de här punkterna, var man får dricka, egna drycker och allmänna utskänkningsregler som man synade närmare i försöken att reformera alkohollagstiftningen.

Den gamla lagen som reglerar alkoholbruket i Finland kom till i snabb tidtabell och klubbades igenom 1995. Reformen hade att göra med Finlands ansökan om EU-medlemskap. Nu är paragraferna föråldrade.

Allt mindre "Happy Hour"

Alkoholreklamen har skärpts, det är en av orsakerna till att Happy Hour har slopats på många håll. Vi får inte göra reklam i etermedierna på samma sätt som tidigare, förklarar Karlsson och från och med årsskiftet ska utomhusreklamerna om alkohol förbjudas. Trenden är allmäneuropeisk.

Programmet är inte längre tillgängligt
Aktuellt: Happy hour, whiskygate och dubbelmoral - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Också "whiskygate" diskuterades mycket, vad får Sinebrychoffs hästar heta - och vad inte. Det här är lite övertramp, man har sökt fram extrema exempel.

Alkoholreklamen i Europa skärps som bäst, Frankrike har striktare bestämmelser än Finland för tillfället.

Yle Nyheter fick inför intervjun med Karlsson in en fråga från sociala medier:

Vilket är syftet med den finländska alkoholpolitiken, att förbättra folkhälsan eller dra in pengar? Själva politiken återspeglar en dubbelmoral, tyckte skribenten.

- Jag förstår resonemanget, säger Karlsson. Dels har vi ett statligt alkoholmonopol och höga alkoholskatter som ger staten klirr i kassan. I bästa fall har vi här en win-winsituation.

Men det är inte så enkelt, drickandet pekar neråt och alkoholskadorna minskar i rådande läge. Jag förstår frågeställningen om dubbelmoral men det kan vara bra både för folkhälsan och för statsekonomin, summerar Karlsson.

Unga dricker mindre

Programmet är inte längre tillgängligt
Aktuellt: Om prispolitik, hälsorisker, Pori Jazz och Estland - Spela upp på Arenan (Programmet är inte längre tillgängligt)

Glädjande är trenden bland unga - de dricker mindre och den utvecklingen har fortsatt i flera års tid. Den utvecklingen hoppas Karlsson att fortsätter också när de unga blir vuxna - så att de skulle ta med sig de nyktra vanorna till vuxenlivet. Tyvärr försvinner effekten när de fyller 18, beklagar han.

- Här har de vuxna mycket att lära sig. Om vi vuxna med eget exempel skulle städa upp våra egna dryckesvanor så skulle det nyktra tänkandet sprida sig. Förändringen i dryckesvanor måste börja från oss själva, förbud gör det inte.

- Att släppa allt fritt är inte något alternativ heller i det här läget, poängterar Karlsson.

Unga kritiska: Folk uppmuntras dricka hemma

Kim Kärkkäinen och rasmus Lostedt studerar vid Arcada
Bildtext Kim Kärkkäinen och Rasmus Lostedt ogillar förbudsmentaliteten i Finland.
Bild: Yle/Anna Savonius

- De höga spritpriserna på krogen uppmuntrar folk att supa hemma och det är inte bra, säger Kim Kärkkäinen och Rasmus Lostedt vid yrkeshögskolan Arcada. Där finns ingen kontroll och supandet kan utmynna i familjevåld, typ mannen som slår sin fru, säger killarna. På krogen finns det ändå någon form av kontroll och de våldsamma tillåts inte skada någon annan.

De två studerande tror också att förbuden får finländarna att resa ragg, förbjuder ni så dricker vi ännu mer, målar Rasmus Lostedt.

De tycker också att det är svårt att försöka ympa in en Sydeuropeisk dryckeskultur i Finland.

- Här dricker vi på veckoslutet, säger killarna, vi är inga vinsmuttare till vardags.

Thomas Karlsson disputerar om alkoholpolitik i Norden
Bildtext Thomas Karlssons doktorsavhandling.
Bild: Yle/Anna Savonius

Läs också:

Fakta om den nordiska alkoholmarknaden
Twitterbloggen: Storm i ett whiskyglas?
Vi har mer levercirros än fransmännen
Smugglare, spioner och andra skurkar
Finländarna tar in allt mer sprit
Vetamix: Vad säger lagen om minderåriga och alkohol?
Vetamix: Kroppen tar stryk av sprit