Granska eller polera
- Det pågår en kamp om språket hela tiden. På alla arenor pågår en kamp om hur budskap formas och sprids, om hur image skapas.
Dokumenterat: Sovra, gräva, leverera - ett program om varför journalistik behövs
Enligt professor Anu Koivunen är demokratin utmanad i dagens medieklimat. Politiker och näringslivstoppar sysselsätter horder av informatörer som strävar efter att polera sina klienters medieprofiler.
- Politiska medarbetare och politiker flyttar över till PR-industrin. De jobbar för företag och organisationer som har intressen, och som förmedlar sin syn på verkligheten med mycket makt, mycket tillgång, mycket skicklighet. Intressenterna har mer och mer makt över hur vi förstår vårt samhälle. Jag ser det som en maktförskjutning bort från medborgarna.
Journalister går över till andra sidan
Som motvikt krävs, enligt Koivunen, journalister som granskar de politiska och finansiella makthavarna. Men på grund av de massiva nedskärningarna inom medievärlden kan vi istället se hur skiljelinjen mellan journalistens och kommunikatörens yrkesroller suddas ut.
- Allt färre journalister har heltidsarbete inom medieindustrin. Väldigt många framstående journalister och till och med chefer för nyhetsredaktioner tar steget över till andra sidan. Nog är det ju intressant att till exempel Jouni Kemppainen, som har varit chef för YLE nyheter, nu bara ett halvt år inför valet, jobbar som kommunikationsdirektör vid Finlands Näringsliv EK!
Olika former av makt
Jouni Kemppainen själv ser inget problematiskt med bytet av arbetsplats.
- Det är fråga om helt olika slags arbete. Säkert finns det makt i mitt nuvarande uppdrag, och makt fanns i mitt förra uppdrag. I båda fallen är det fråga om ansvarsfull verksamhet. Inte ser jag det som någon kappvändning.
Olika former av makt, säger du. Men som nyhetschef ledde du granskningen av makthavarna. Som kommunikationsdirektör vid Finlands Näringsliv sköter du om medieprofilen för en av landets mäktigaste organisationer. Är det inte motsatta sysslor?
- Det tycker jag inte alls. I mitt nuvarande uppdrag värnar jag om näringslivets intressen med kommunikation och med andra medel. Det är öppen, genomskinlig verksamhet. Inte är det något särskilt med det. Men alldeles olika arbetsuppdrag är det för all del fråga om.
Hålla alla dörrar öppna
I det krassa sysselsättningsklimatet är informatörsarbetet en möjlighet som diskuteras redan bland förstaårsstudenterna på journalistlinjen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.
- PR-branschen är säkert lite lockande för många journalister, eftersom det finns bättre med pengar i den branschen. Jag tror ändå att många journalister känner att deras yrke är så ädelt att de inte vill gå över till PR. I alla fall inte direkt. Men man ska definitivt inte utesluta möjligheten att vi kanske någon dag jobbar med PR, eftersom vi som journalister nu måste hålla precis alla dörrar öppna som vi bara kan, säger Emil Enström.
Enligt Jonas Forsbacka handlar det om att acceptera realiteterna.
- Vi har ju bara fått inse att alla inte kommer att bli den här tvättäkta journalisten. Alla kommer inte att få vara grävande journalister, alla kommer inte att få jobba med underhållande journalistik.
Ida Kronholm lyfter upp en diskrepans mellan olika journalistroller.
- En fotojournalist kan göra fotojobb för reklamföretag, utan att det är något problem. Samma sak för en skrivande journalist ses som ett problem. Sedan vet jag inte vilken väg man borde gå. Är det bättre att försöka göra fotojournalisterna till mera renodlade journalister, eller kommer vi att se en utveckling där också skrivande journalister kan göra både och, både reklam och journalistik, utan att det stör så mycket.