Asylsökande barn bakom galler

Ferhat Alar flydde det upptrappade våldet i hemlandet till Finland, eftersom flera av hans släktingar bor här. I Finland har Ferhat suttit inlåst i två månader.

Ferhat Alar kommer från staden Sirnak i sydöstra Turkiet på gränsen till Syrien. Den kurdiska befolkningen både i Syrien och Turkiet har varit speciellt utsatt under den senaste tiden. Ferhat säger att han i princip levde ett bra liv med sin famlij i Sirnak, men att det dagliga våldet och polisens kontroll ändå blev för mycket till slut och som ung kurdisk pojke var han speciellt rädd för att stanna kvar.

- Jag skulle inte ha velat åka men på grund av konflikten måste jag det. Livet där var inte längre värdigt. I min hemstad använder polisen pepparspray och kemikalier som människor skadas av. På natten kidnappar turkiska polisen barn, säger Ferhat.

Ingen frihet i Finland

2 min

Spotlight Trailer: Barn bakom galler - Spela upp på Arenan

Ferhat lämnade sina föräldrar och yngre syskon och kom till Finland med en förhoppning om att komma till ett fritt land.

- Jag ville bara ha ett fritt och bättre liv, så som alla kurder vill. Jag trodde att kurder hade rättigheter här och kunde leva ett fritt liv. Men det fria livet har jag inte sett något av här heller.

Efter bara några dagar i landet blev Ferhat stoppad av finska poliser på gatan. Han togs till polisens häkte och satt inlåst i en vecka. Efter en vecka i fängelset förflyttades han till den slutna enheten för asylsökande i Krämertsskog i Helsingfors.

- Polisen säger att eftersom jag har släktingar här så kan de gömma mig eller föra mig till ett annat land, och därför blir jag inte utsläppt. Men jag kommer inte att gömma mig och jag vill inte bort från Finland. Jag har flera gånger sagt till polisen att skicka mig då raka vägen till Syrien för att dö. Det är samma sak som att skicka mig hem.

Ett fängelse

Krämertsskogs förvar är en sluten enhet för asylsökande. Det finns fyrtio platser totalt och det är konstant fullt. Oftast blir personer placerade i förvaret för att de har fått ett negativt asylbeslut och måste lämna landet. När polisen har en vägande orsak att tro att den asylsökande kommer att rymma eller gå under jorden placeras han eller hon i förvaret.

Inne i byggnaden får personerna röra sig relativt fritt. Men byggnaden är omringad av taggtrådsstängsel och personerna får inte komma och gå som de vill. De har rätt att vistas ute en timme per dag på den asfalterade innergården omringad av höga murar.

- Det känns som ett fängelse. Om man skulle vara tre dagar här kanske det skulle gå, men längre så får man ångest. Jag vill inte vara här. Men jag bara måste. Jag mådde dåligt redan på vägen hit. Det är svårt att vara inlåst. Jag sover dåligt. Emellanåt är jag tvungen att ta sömnmedel för att jag ska kunna sova, men jag drömmer mardrömmar varje natt, säger Ferhat.

Omkring 1 500 personer tas i förvar varje år. Andelen som placeras i Krämertsskog är omkring 400. Förra året var 41 av dem som placerats i Krämertsskogs förvarsenhet barn.

- Här finns inga andra i min ålder. Om det skulle finnas någon i min ålder skulle jag kanske ha någon att tala med. Jag undrar om det ens är lagligt att hålla en 16-åring här. Här finns inte ens 20-åringar.

Ferhat säger att han är 16 år. Men det är svårt att bevisa hans ålder.

- Jag talar inte enbart för mig själv utan för hela den kurdiska befolkningen. Alla ser väl på tv vad som händer åt oss kurder. Ni ser väl på tv hur man i Sirnak dödar till och med barn. Också här i Finland borde man veta om detta. Ändå vill de skicka mig tillbaka till Turkiet. Jag förstår inte varför.

Ferhat har efter den här intervjun förflyttats till det nyöppnade Joutseno förvar, som ska lämpa sig speciellt för unga och barnfamiljer. Han har fått avslag på sin asylansökan, men kommer att överklaga beslutet. Det innebär att han kommer att bli sittande bakom låsta dörrar ett tag till. Hittills har Ferhat varit inlåst i åtminstone två månader.

- Jag vill bara vara med min familj, min pappa, mamma och mina bröder och systrar. Men livet där hemma är svårt. Jag vill också bara bort från det här stället. Jag vill få bra vänner och gå i skola. Jag vill bara ha allt det som en vanlig människa vill ha. Ingenting utöver det.

Lagförslaget

I Finland är det fortfarande lagligt att låsa in minderåriga på grund av deras migrationsstatus, även om det redan 2011 skrevs in i regeringsprogrammet att Finland ska införa ett totalförbud emot att ta asylsökande minderåriga i förvar.

Det har varit en omstridd lagberedningsprocess. År 2011 var det bara Sannfinländarna och Samlingspartiet som motsatte sig ett totalförbud av förvar av barn. Det fanns ett förslag på bordet redan 2012, som skulle ha förbjudit förvar av barn helt och hållet, förutom förvar av de barn som kommit med sina föräldrar. Men polisavdelningen på Inrikesministeriet motsatte sig ett totalt förbud och ansåg att det borde utarbetas tillräckligt bra alternativ innan man kan godkänna förslaget.

Det tog ytterligare två år innan man enades, och först nu finns ett lagförslag på bordet. Men förslaget innebär inget totalförbud. Fortfarande kommer 15-17-åriga ensamkommande barn som har fått ett negativt asylbeslut att låsas in. På polisavdelningen på Inrikesministeriet är man nöjd med resultatet.

- Jag kan inte säga att det är inhumant att sitta på en förvarsenhet. Det är ju ändå inte ett fängelse, säger Joni Länsivuori polisinspektör på polisavdelningen vid Inrikesministeriet.

På Amnestys finska avdelning har förslaget ändå väckt kritik.

- Ett förvar är inte en plats för ett barn. Det sker en mängd saker där som inte ett barn ska ta del av och se. Den internationella trenden går också emot ett förbud av förvar, säger Susanna Mehtonen juridisk expert på Amnesty i Finland.

Ingen socialarbetare hörd

Enligt den nuvarande lagen ska en socialarbetare alltid ge ett utlåtande vid beslut om tagande av förvar av en minderårig. Detta krav plockas nu bort.

- Om lagen går igenom så har en socialarbetare bara rätt att ge ett utlåtande, det är inget krav. Det här försvagar barnets rättigheter ytterligare, säger Susanna Mehtonen på Amnesty.

Mer likt ett fängelse

Lagförslaget som hade som mål att förbjuda allt förvar av minderåriga och att också göra förhållanden bättre på förvarsinstitutionerna har också kritiserats för att snarare leda till ännu mer fängelselika institutioner.

- När det gäller ordningsreglerna, är vi väldigt oroliga för det som skrivits in i lagen. Målet var inte att göra förvaren till ännu mer fängelselika institutioner, säger Susanna Mehtonen.

I lagförslaget har man skrivit in nya maktbefogenheter och gett personalen maktmedelsredskap, som de inte haft tidigare.

35 § Användning av maktmedel och maktmedelsredskap:
7) Sådana maktmedelsredskap är gasspray, handbojor, batonger och teleskopbatonger.

- Man vill skydda personalen och de som är i förvaret. Att det skulle bli mer likt ett fängelse kan jag inte säga, säger Joni Länsivuori på polisavdelningen vid Inrikesministeriet.

Barnets bästa

Förvar strider emot barnets bästa som är en av grundprinciperna i FN:s konvention om barnens rättigheter. Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som berör ett barn. Harri Sivula ledde arbetet med lagförslaget på Inrikesministeriet. Han anser inte att barnets bästa är ett argument för att förbjuda förvar.

- Om man tar barn i förvar så är inte beslutet att ta i förvar i barnets bästa, utan det finns en annan anledning till att man tar ett sådant beslut. Och då uppfyller man barnets bästa i hur man sedan behandlar dem där i förvaret. Man kan inte utgå från att vi förbjuder förvar av barn för att det är i barnets bästa att inte bli placerad i ett förvar, säger Harri Sivula på migrationsavdelningen vid Inrikesministeriet.

Både Harri Sivula och Joni Länsivuori håller med om att ett förvar ändå inte är en bra plats för ett barn.

- Det är ju den sista lösningen, så riktigt bra är det inte. Men vi försöker se till att förhållandena är så bra att det ska vara humant. Det skulle ju vara jättebra om det inte skulle behövas överhuvudtaget. Det handlar om de här personernas egna handlingar, om vi ger dem en chans att åka frivilligt härifrån och de inte vill åka, så då måste vi ju göra detta. Vi måste också kunna verkställa våra beslut, säger Länsivuori.

- Den här propositionen handlar inte om barnets bästa, utan den handlar om myndigheternas bästa, säger Susanna Mehtonen på Amnesty.

Läs också: Hur skulle du vilja bli behandlad som flykting? Asylsökande bakom lås och bom i gammalt fängelse och Staten tog mina föräldrar