Vägen hit var mycket lång

Avgörandet om samkönade äktenskap blev en thriller. Om beslutet att ändra äktenskapslagen inte hade fattats nu skulle de homosexuella paren sannolikt ha fått vänta ytterligare en valperiod på att få samma rättigheter som heteroparen.

Den sista riksdagsdebatten om medborgarinitiativet för en jämlik, könsneutral äktenskapslag fördes på torsdagen och pågick till långt in på kvällen. På fredag eftermiddag kulminerade den i omröstningen för och emot.

Men det dröjer ännu innan samkönade kan ingå äktenskap eftersom också andra lagar än äktenskapslagen måste ändras. Dessutom måste it-system läggas om på bland annat Befolkningsregistercentralen och FPA. Planen är att lagen ska träda i kraft från början av år 2017.

Första stegen redan på 90-talet

Debatten inför omröstningen har varit laddad och tidvis gått över styr. Så var det också för 20 år sedan, då riksdagsledamoten Outi Ojala (VF) lade fram de första lagmotionerna om rätt för de homosexuella att registrera sitt parförhållande.

Ojala fick dynga på posten och kallades för Antikrist. Centerns Maija-Liisa Lindqvist blev rikskändis då hon i plenisalen antog att nästa steg är att tillåta gifte mellan människor och svin om parregistreringen godkänns.

Bredden i motargumenten var i varje fall större än så. Då nytillträdda justitieministern Kari Häkämies (Saml) på 90-talet fick en fråga på svenska om hur han förhåller sig var svaret ”jag är emot, för jag är från Kotka”.

Jag är emot parregistrering för jag kommer från Kotka

Journalisterna stod där som levande frågetecken men det handlade förstås om den anda som rådde i hemstaden då han var ung.

Också Bibeln och den traditionella kärnfamiljens fortbestånd var då, så som nu, viktiga i argumentationen mot lagmotionerna.

Varken namn eller adoption

Även motståndarna kritiserades hårt av fanatiska förespråkare för bland annat homofobi. Men de utgick med segern och motionerna föll. Rätten att registrera parförhållanden infördes först våren 2002 då Paavo Lipponens andra regering gett ett lagförslag i frågan. I riksdagen föll rösterna 99 för och 84 mot att homosexuella får rätt att legalisera sitt förhållande på magistraten. Men de kan varken ta varandras namn utan särskild ansökan eller adoptera barn tillsammans.

Vägen fram till fredagens omröstning om äktenskap har varit lång. Efter att lagen om registrering av parförhållanden antagits dröjde det tio år till nästa steg.

Våren 2012 lämnade riksdagsledamoten och nuvarande statsministern Alexander Stubb (Saml) in en lagmotion om att ge par av samma kön möjlighet till civil vigsel. Motionen hade undertecknats av nästan 80 riksdagsledamöter från alla partier förutom Kristdemokraterna och Sannfinländarna. Men inte heller den ledde någon vart.

Slush och Microsoft

Medborgarinitiativet om en ändring av äktenskapslagen överlämnades till riksdagen den 13 december i fjol. Det har undertecknats av nästan 167000 finländare. Också företag som Microsoft, start up-evenemanget Slush, Marimekko och en rad stora fackförbund har backat upp förslaget.

Både förespråkare och motståndare har varit tvungna att slipa sina argument inför riksdagsbehandlingen för nu blev det plötsligt allvar.

Förespråkarna har tagit fasta uttryckligen på jämlikheten. En mera likställd position inför lagen skulle förbättra livskvaliteten och känslan av lycka hos köns- och sexualminoriteter. Dessutom skulle en mera likställd position i samhället förmodligen förebygga diskriminering, mobbning och mentala hälsoproblem, sägs det i initiativet. Genom att ändra äktenskapslagen skulle samhället också bekräfta att par av samma kön är lika mycket värda som par av olika kön.

Plus och minus på Arkadiabacken

I debatten i riksdagen har förespråkarna också betonat att rätten till äktenskap för par av samma kön inte leder till att andra förlorar något. De säger att den nuvarande lagen är emot de grundläggande rättigheterna eftersom den är diskriminerande på grund av sexuell läggning. Samlingspartiets Jaana Pelkonen ifrågasätter, med många andra, att det skulle handla om en samvetsfråga då riksdagsledamöterna gör sitt val. Rätten till äktenskap också för homosexuella är tvärtom en människorättsfråga.

Argumenten mot en ändring av äktenskapslagen

handlar om allt från bibelsynen till tveksamhet inför den adoptionsrätt som reformen skulle föra med sig. Till exempel säger nuvarande trafikministern Paula Risikko (Saml) nej med hänvisning till att det finns länder som inte skulle ge barn för adoption till Finland om vi tillåter samkönade äktenskap.

I Kristdemokraterna, Sannfinländarna, Centern och en stor del av Samlingspartiet säger man att samkönade äktenskap står i strid med de biologiska faktorerna, att äktenskapet är förbehållet äkta par som kan bidra till att föra livet vidare och att varje barn ska ha rätt till en mamma och en pappa. Sannfinländarnas Timo Soini anser att ”homotrummarna” dessutom är oärliga eftersom de bara talar om att den nuvarande lagen begränsar äktenskapet till kvinnor och män även om den också ställer åldersgränser och förbjuder månggifte och gifte släktingar emellan.

Flankstöd från barnombud och ärkebiskop

Inför fredagens omröstning fick förespråkarna flankstöd av barnombudsmannen Tuomas Kurttila. Han anser att det är viktigt att riksdagen godkänner reformen eftersom varje barn behöver en familj. Samhällets uppgift är att stöda bestående parrelationer oberoende av om det handlar om homo- eller heteropar. Kurttila ser inte heller några problem i adoptionsrätten.

- Sett ur barnens synvinkel är den nuvarande situationen tvärtom märklig eftersom till exempel en ensamstående man får adoptera men inte ett manligt par, säger han.

Inget barns ställning försvagas om äktenskapslagen ändras

Också ärkebiskop Kari Mäkinen ger försiktigt grönt ljus. Han skriver på Facebook att inget äktenskap förlorar sitt värde och inget barns ställning försvagas om äktenskapslagen ändras. Han säger liksom biskop Björn Vikström tidigare att kyrkan kan avsäga sig sin vigselrätt och att det är välkommet att medborgarinitiativet har ruskat om den kyrkliga diskussionen, både för och emot.

Oerhört jämnt

Utgången i omröstningen blev 105 för och 92 mot samkönade äktenskap. Förespråkarna, bland dem riksdagsledamoten Silvia Modig, var överraskade av att skillnaden mellan ja och nej trots allt blev mer än ett par röster.

Finland sällar sig alltså nu till Norge, Sverige, Danmark, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Island, Storbritannien, Frankrike, Portugal, Spanien, Sydafrika, Brasilien, Argentina, Uruguay, Mexico, Kanada och de 35 delstater i USA som också har sagt ja till könsneutrala äktenskap. De flesta ger de homosexuella rätt till civil vigsel men i flera länder, bland dem Sverige, går det också att gifta sig i kyrkan.

Antalet delstater i USA som tillåter samkönat äktenskap är inte 32 utan 35. Rättat 28.11. kl 0815.

Läs också:
"Visst älskar jag dig" Se kärleksförklaringen i riksdagen!
"Cirkusen kring äktenskapslagen är helt absurd"
Intensiv diskussion om äktenskapslagen i Obs debatt - se hela programmet!
Jonas Jungar: Varför ett sådant hallå kring könsneutrala äktenskap?
JA till könsneutralt äktenskap i huvudstadsregionen
Twitterbloggen: Är din riksdagsledamot för eller emot könsneutrala äktenskap?
En lagändring skulle trygga barnens ställning
"Det här är en katastrof för Finland"

Se torsdagens riksdagsdebatt här.