Vi donerar med känslor

I juletider hör det till att vara givmild och tänka på andra. Ett sätt är att donera en slant till välgörenhet. I Finland är vi ganska bra på att ge tid eller pengar till dem som behöver. 70 % av finländarna uppger att de gett pengar till välgörenhet. Summan som vi donerar rör sig i medeltal mellan 20 och 50 euro per år.

Att donera pengar till välgörenhet skapar glädje hos de som gör det. Den bakomliggande orsaken till varför vi är villiga att donera pengar är sympati, säger Anne-Birgitta Pessi är professor i kyrkosociologi och hon har bland annat forskat i hjälpande där välgörenhet ingår.

Bidrar vi till välgörenhet på grund av egoistiska skäl?

- Ser man lite cyniskt på det så jo, då kan det handla om att vi ger pengar till välgörenhet på grund av egoistiska skäl. Men man kan också se det som en altruistisk handling, det vill säga att man faktiskt vill hjälpa, och sen om man får en bra känsla av det är det ju bara plus.

Lyckade kampanjer skiljer sig ur mängden

En lyckad välgörenhetskampanj ska sticka ut ur mängden. Den ska väcka folks intresse och appellera till känslor.

- Frälsningsarméns Julgrytan-kampanj är ett bra exempel. Må hända att den är traditionell till sin form, men den avviker ur mängden, säger Pessi. Näsdagen som firades i början av november är ett annat bra exempel på en lyckad kampanj.

En kampanj kan också få motsatt effekt, det vill säga att man rynkar på näsan och tänker: Nä, det där vill jag inte understöda. Närmar man sig folket genom starka tabubelagda teman kan det avskräcka folk från att donera. Om en kampanj skapar rädsla, ångest eller avsky så kan man registrera kampanjen under ett mindre lyckat försök.

Det är en hårfin gräns mellan en berörande kampanj som får dig att stanna upp och en stark kampanj som får dig att kasta upp.

Radiohuset lyfter upp välgörenhet på agendan på måndag (1.12) med start klockan 14.03.