Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Dyrt för gästarbetare att skicka hem pengar

Från 2014
Uppdaterad 19.01.2015 10:58.
Byborna väntar nu på att presidenten ska komma och rädda dem – för det kan han göra enligt lagen, och i oktober är det val i Tanzania. Sittande president Jakaya Kikwete har räddat några byar i Kikundis närtrakt från landroffare. Foto: Yle/Smältpunkt/Lisel
Bild: Yle/Smältpunkt/Liselott Lindström

Emigranter och gästarbetare skickar tre gånger mer pengar till sina hemländer än vad biståndet till dessa länder uppgår till. Från Finland skickas årligen över 300 miljoner till fattiga släktingar. Men pengatrafiken kostar stora summor.

Om transaktionerna blev billigare skulle också missbruket öka.

I ett kontor i Helsingforsstadsdelen Hagnäs driver Amran Malik, tillsammans med sin bror en tjänst som hjälper folk att överföra pengar vart som helst i världen. Kunderna kommer också från hela världen och de överför allt från kaffepengar till stora belopp.

- Det kommer alla slags mänskor, både fattiga och rika. Många har dubbla jobb och skickar hem de pengar de kan avvara, säger Malik.

Andelen européer ökar

I tio år har han och hans bror sett fenomenet växa. Och nya mottagarländer kommer hela tiden till.

- Vi har mer och mer kunder från Italien och Spanien, för man ser att de sydeuropeiska länderna har problem och många kommer hit i hopp om jobb.

Alexander är en av dem. Han lämnade spanska Andalusien för att jobba på bageri.

- Många har kommit för att söka jobb. Och många skickar hem pengar till sina familjer. Själv skickar jag ganska lite, bara kring 100 euro i månaden.

Men den största gruppen som skickar pengar är ändå afrikanerna. En man som kommer in på bröderna Maliks kontor vill skicka hem drygt 300 euro till sin familj i Nigeria. Och han medger att familjen skulle ha det tufft utan hans bidrag.

- Jag gör det för att trygga ett bättre liv för mina släktingar. Men det är tungt att behöva dela med sig, för jobbet här är hårt, säger han.

Ett måste att dela med sig

Amran Maliks erfarenhet är ändå att de flesta är nöjda över att kunna dela med sig.

- Kulturerna är väldigt olika. En del krävs på pengar och är missnöjda över att sänka sin egen levnadsstandard i Finland. Men 65-75 procent är glada över att kunna dela med sig, säger han som själv med glädje skickar pengar hem till Pakistan varje månad.

Globalt har hemskickade pengar överskridit det globala biståndet trefalt. Ifjol skickades totalt 320 miljarder euro. Andelen som skickas från Finland var drygt 300 miljoner.

- Alla pengar behövs och går till olika ändamål. Hemskickade pengar höjer levnadsstandarden för enskilda familjer. Men de går inte till samhället och allmännyttiga ändamål som det nationella biståndet, säger Finn Tarp som är direktör för FN:s ekonomiska forskningsinstitut UNU-Wider i Helsingfors.

Skolor och sjukhus

Han tycker inte heller att man kan räkna in de hemskickade pengarna som en del av det nationella biståndet, även om det till en del handlar om skattepengar.

- Målet är att 0,7 procent av BNP ska skickas som bistånd. Vi har klara belägg för att nationella bistånd fyller en funktion och hjälper allt fler länder till en situation där de klarar sig själva. I det skedet kan biståndet upphöra, trots att de privata penningförsändelserna kan fortsätta, säger Tarp.

Även om privata transaktioner främst går till hushållen, ser Amran Malik ändå att en stor del av hans kunder skickar pengar till allmännyttiga ändamål.

- Speciellt under ramadan är folk generösa och säkert 20 procent av pengarna går till ändamål som cancersjukhus och barnhem, uppskattar han.

Liten risk för brott

Amran Malik har god kontakt med kunderna och delar med sig mycket av sina liv, både i Finland och i hemländerna. Det tror Malik också minskar risken att pengarna överförs till kriminella ändamål.

I Helsingfors tingsrätt behandlas nu ett fall där en grupp somalier samlat och skickat pengar till den terroriststämplade organisationen al-Shabaab.

- Vi granskar dem som skickar pengar och verkar något märkligt, kontrollerar vi kontoutdrag och tar reda på om kunden verkligen förtjänat pengarna, säger Malik.

Finn Tarp är ändå oroad över följderna om regelverket luckras upp för att göra penningtransaktionerna billigare och enklare. Penningtrafiken måste kontrolleras, men man ska heller inte döma ut hela fenomenet, bara för att något enstaka fall av missbruk har förekommit, bedömer Tarp.

Utbildning för miljoner

Oberoende av dagens regelverk, verkar det gå att pressa priserna. De internationella transaktionsfirmorna utmanade bankerna med korta överföringstider och lägre priser, men nu kommer nya företag med lägre tariffer.

- På ett par år har det kommit nya företag som tävlar med lägre priser. Men de har inte ett så komplett distributionsnät som vi, säger Amran Malik.

I dag uppgår transaktionsbolagens provision för service tíll Afrika till i genomsnitt 12 procent - det är ungefär vad skola för 14 miljoner afrikanska barn kostar.