Osäkert kring energiverket i Jakobstad
Jakobstad hinner inte bolagisera energiverket innan årsskiftet. Nu kan det hända att verket säljs till Katternö Group.
De främsta inblandade, stadsdirektör Mikael Jakobsson och stadsstyrelsens ordförande Peter Boström tiger som muren. Katternö är den tilltänkta köparen ifall energiverket inte blir ett dotterbolag till staden Jakobstad. Staden är den största enskilda ägaren i Katternö bolaget.
Energiverkets bolagisering
Energiverket snyggar till stadens ekonomi
Energiverket är i dag ett kommunalt affärsverk och har ett avkastningskrav på 1,2 miljoner euro på grundkapitalet. Under tidigare år har bolaget gett miljonvinster som snyggat upp stadens resultaträkning ordentligt. I år lär bolaget knappast göra någon vinst. Orsaken är det låga börspriset på el och att överföringspriset på el har sänkts. Dessutom måste Jakobstads energiverk betala tillbaka mer än fyra miljoner euro för det överpris som energiverket enligt Energimyndigheten tog ut åren 2005-2011 på överföringsavgifterna till sina kunder.
Bolagisering eller försäljning?
Stadsdirektör Mikael Jakobsson har talat om två alternativ som utreds för Jakobstads energiverks del. Det ena är en bolagisering på så vis att energiverket blir ett dotterbolag i aktiebolagsform, det andra är en försäljning.
Under 90-talet diskuterades en försäljning av energiverket till Vattenfall och anledningen var bland annat att staden skulle bli skuldfri på det sättet. Idag är knappast en försäljning till en utomstående part aktuell.
Istället handlar det sannolikt om att Katternö Group där Jakobstad är största enskilda ägare skulle ta över Jakobstads Energiverk. Frågorna är många och de har stötts och blötts en längre tid med konsulthjälp från bland annat Ernst &Young.
- Jag har sagt att vi kommenterar helheten så småningom när vi har nånting att lägga fram på dom alternativ som vi håller på att utreda: Jag går inte in på enskilda detaljer i det här skedet, säger stadsdirektör Mikael Jakobsson.
Jakobstads hamn bolagiserades inom utsatt tid och där försökte staden säkerställa inkomster genom bland annat arrenden, dividender och borgensprovisioner. Energiverket är en betydligt större nöt att knäcka och där räcker inte arrendeavgifter för stadens 240 transformatorstationer långt, det krävs mera än så.
Överföringsavgifter ger inkomster
Börspriset på el är lågt och ger inte så stora inkomster för energiverk. Den som äger ett distributionsnät kan istället göra pengar på överföringsavgifter.
Jakobstads energiverk tog ut överpris på sin distribution av el till kunder under 2005-2011. De synderna kostade över 4 miljoner euro och enligt krav från Energimyndigheten (tidigare Energimarknadsverket) återbetalas summan som bäst till kunderna i form av lägre elräkningar. Det avspeglas förstås i Jakobstads energiverkets lönsamhet.
Jakobstads energiverk har ett litet och kompakt överföringsnät i sin ägo. Enkelt uttryckt kan ett större ledningsnät ge större möjligheter till ett högre överföringspris. Katternö Group med Herrfors har ett större nät och enligt t.f vd Henrik Snellman vid Jakobstads energiverk har Katternö/Herrfors också ett högre överföringspris på sin el. Det ger med andra ord möjligheter för energiverket att tjäna mera pengar om man går samman, åtminstone i teorin.
I fall Jakobstads Energiverk övergår i Katternö Groups ägo kan det eventuellt ge möjligheter för energiverket att höja sina överföringsavgifter men det finns ett aber. Det är inte säkert att Energimyndigheten godkänner arrangemanget eftersom det måste vara ett sammanhängande nät. De båda bolagen är idag bara förenade med reservmatningslinjer. Frågan är om det räcker och att bygga ihop näten är inte ekonomiskt lönande enligt vd Henrik Snellman vid Jakobstads energiverk.
Privatkunder lämnar Jakobstads Energiverk
Privatkunder lämnar energiverket med en takt på 10-15 kunder varje månad. Marknadsföringen på elsidan är aggressiv och telefonförsäljningen är aktiv. Kunder lockas att byta elleverantör med olika erbjudanden. Jakobstads energiverk sänkte i somras elpriserna med 15 procent men det hjälpte inte och nu har energiverket återgått till de gamla priserna.
Jakobstads energiverk förmedlade 283 GWh (gigawatttimmar) år 2013, varav bolaget sålde163 GWh el. Resterande 120 GWh överfördes från andra elleverantörer till kunder inom Jakobstads energiverks nätområde.
Personalen är orolig
Omställningen från kommunalt affärsverk till aktiebolag kräver tid och många olika arrangemang måste göras. På den administrativa sidan finns det inte längre någon chans att hinna med allt som måste göras före årsskiftet, eftersom inga beslut har fattats.
- Det här betyder oro, att vi inte kan börja på, att vi inte vet, skall allt bolagiseras, skall vi säljas? Vi vill ha en klar plan på det här så att vi kan göra en kontoplan, bokföringsmässigt och ekonomiskt. Det gäller personalen, avtal och dylikt, det är ett stort frågetecken, säger administrativa chefen Yvonne Kyheröinen vid Jakobstads energiverk.
- Det myglas på med allt möjligt i bakgrunden, inga kommentarer sägs ut, det är i hemlighet allting, säger Mikael Peldan som förtroendeman för de JHL anslutna arbetarna vid energiverket. Det börjar kännas i arbetsmoralen och man går i väntans tider och vet inte vad som skall hända, tillägger Mikael Peldan.
Kommunal verksamhet som verkar på en konkurrensutsatt marknad måste bolagiseras. Det kräver EU direktiv som i september 2013 blev en del av vår egen lagstiftning.