Skohögar och ogjorda läxor - hjälper tjat?

Börjar du tjata om skohögar i tamburen så fort du stiger in genom dörren efter arbetsdagen? Säger du för tolfte gången att tallriken ska sättas i diskmaskinen och telefonen läggas undan vid matbordet? Du är normal. Din hjärna är programmerad att se och reagera på det negativa. Men det går att träna upp ett konstruktivare sätt att reagera.

Åttondeklassisterna Ellen och Edvin Voutilainen, Max Westerlund, Marika Salo och Frida Vuorio i Winellska skolan i Kyrkslätt är vana vid tjat och gnat hemma.

- Mamma tjatar mest. Hon bryr sig och frågar mer. Oftast tycker hon att vi borde göra något fiffigt och så gnatar hon om vi lämnat saker efter oss. Men om ingen tjatar så gör man inte heller något.

Ellen, Edvin, Frida, Max och Marika tycker det är jobbigt när föräldrarna gnäller och vet vad som skulle vara lösningen.

- Vi borde göra det de säger genast så skulle de inte behöva tjata. Men på något sätt är man ändå lat och gör inte det man ska.

De här ungdomarna menar att största orsaken till att tjat inte hjälper är att man blir så van. Om man är van att bli tjatad på har tjatet ingen effekt.

- Om vi inte städar efter oss trots föräldrarnas tjat så borde de kanske bara lämna allting och inte diska undan. Då skulle vi se vad som händer när ingen gör något.

Skohögen ett hot

De flesta föräldrar uttrycker sitt missnöje över dammråttor i hörnen, smutsiga strumpor på golvet och smörpaket på bordet. Våra hjärnor är nämligen programmerade att se det negativa framom det positiva. Malin Rapp undervisar lärare och föräldrar i positiv psykologi och vet hur vår hjärna fungerar.

- Evolutionärt har vi behövt förmågan att snabbt avläsa en situation, förenkla den och reagera. Vi ser hot och reagerar på dem, såsom vi var tvungna på savannen när en tiger hotade oss. Nu står inte en tiger i tamburen, men istället reagerar vi på skohögskaoset som om de skulle vara ett hot mot oss.

Malin Rapp menar att vi lätt hamnar i ett stressresponstillstånd och reagerar väldigt kortsiktigt. Vi tänker inte konstruktivt och ur olika perspektiv. Det är helt förståeligt. Men för att få elever att prestera bättre och barn att hjälpa till mer är tjat och gnäll en dåligt fungerande metod.

- Både i skolan och i arbetslivet behöver vi fokusera betydligt mer på det positiva. Människan behöver visserligen konstruktiv kritik, men förhållandet ska vara ungefär 5:1, fem positiva och uppmuntrande kommentarer på en konstruktivt kritisk.

Svårt se det positiva

Malin Rapp råder föräldrar att ta time out i sitt huvud redan innan man stiger in genom dörren. Då hinner man samla sig och reagerar inte direkt på kaoset.

- Man kan också uttrycka sitt behov av lite lugn innan man tar tag i matlagning, städning eller umgås med de stojande barnen. Efter en kopp te i soffan kan de gå betydligt bättre.

Positiv psykologi handlar inte om att tänka positivt om allting. Det negativa finns och får finnas, men man kan lära sig att se det positiva som finns omkring en. I boken ”Lycka på fullt allvar – en introduktion till positiv psykologi” skriver Katarina Blom och Sara Hammarkrantz att de positiva i livet är som den tysta och snälla eleven i klassen – vi märker den inte. Men det går att lära sig.

- Hjärnforskning visar att vi kan träna upp vår förmåga att lägga märke till det positiva, menar Malin Rapp. Då har man lättare att uttrycka tacksamhet istället för att gnata över kaoset i tamburen eller odiskad disk.

Lyssna först

Men man måste ju säga till om man är missnöjd med något som barnet gör eller inte gör? Vad är Malin Rapps råd till en förälder som blir irriterad på sitt barns vana att t.ex. spela musik på väldigt hög volym i sitt rum?

- Du ska absolut säga till, men allt handlar om hur du gör det. Berätta först att du ser att barnet verkar ha kul. Uttryck sedan ditt eget behov av lite tystare volym. Kan era behov möjligtvis mötas? Det kanske inte fungerar direkt, men oftast blir barn mer samarbetsvilliga om man först lyssnar på dem. Det gäller alla relationer.

Läs också: Tiina Grönroos: En riktigt tjatig mamma

Mer om tjat och gnat i Familjeliv på lördag 6.12 kl.9:03 i Radio Vega.