Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Småbarnsföräldrar hjälper varandra i Karleby

Från 2014
Uppdaterad 09.12.2014 09:14.
2 min

Småbarnsmamman Annika Mäkelä i Karleby tog för ett par veckor sedan tagit initiativ till nödkaffe för föräldrar. Genom att skriva nödkaffe - eller hätäkahvi - på Facebook kan man snabbt få hjälp då man känner att man inte orkar.

Fenomenet har snabbt spridit sig över hela landet. Nu finns mer än 40 grupper för nödkaffe, bland annat i Vasa och Åbo.

- Man kan bara skriva nödkaffe och adressen. Så kommer de två-tre första som hinner reagera genast hem till en och tar hand om det som behöver tas hand om, säger Mäkelä.

Enligt Mäkelä är det alltid flera som åker ut för att hjälpa. Ingen ska behöva "adoptera" någon annans problem, utan det handlar om att dela bördorna.

Gråta i garderoben

Bakgrunden till nödkaffet är höstens tragiska familjemord i Finland. Mäkelä tyckte det var dags att skapa en kultur där det är okej att be om hjälp. Helst innan problemen blir för stora.

- Det kan vara att man behöver prata med någon, eller att man behöver få en stund utan ungarna. Om man vill låsa in sig i garderoben och gråta en stund så det är också helt okej, det är en tillräckligt stor orsak att ropa på hjälp.

Krista Köyhäjoki, Minna Lassila, Sanna Vikamaa, Annika Mäkelä, Malena Björndahl, Nicoline Åström, Lotta Åström och Ida-Maria Hägg

I Karlebyregionen fanns redan Facebook-gruppen Mammat. Den har mer än 600 medlemmar och de diskuterar allt från relationer och sömnskola till barnmat. Steget från Mammat-gruppen till att erbjuda hjälp via Facebook var kort.

- Mammorna började spontant erbjuda sin hjälp åt varandra på vår mammasida. Jag började fundera att det säkert finns många som vill erbjuda sin hjälp, men tröskeln att be om hjälp kan vara ganska hög, säger Mäkelä.

Så skapades nödkaffe-begreppet. Några veckor senare har mammor fått hjälp med allt från motorstopp i kylan till att få mat för dagen.

- Om det är tomt i kylskåpet om man inte vill ha med sig två gallskrikande ungar i butiken just då, så kan man be om hjälp. Det behöver inte vara stora grejer.

Var är papporna?

Mäkelä betonar att det inte handlar om proffessionell hjälp som mammorna erbjuder.

- Har man till exempel depression så vi kan bara stöda mammorna med beslutet att söka sig till proffessionell hjälp. Eller kanske vakta ungarna medan de söker sig till hjälpen. Vi är inga läkare och inga terapeuter - vi erbjuder vardaglig hjälp.

Men var är papporna då?
- Papporna jobbar, och de förstår inte alltid. Ibland är det grejer som bara en annan mamma kan förstå. Det behöver vara någon som på riktigt vet hur det känns.

Hänger ändå på FB

Mäkelä påpekar att det kan vara hög tröskel att ringa en kompis när problemen hopar sig. Det kan vara svårt att erkänna att man inte är den supermamma man vill ge sken av att vara.

- Vi försöker skapa en kultur att det ska vara lätt, att det är en vardaglig grej i gruppen.

Mamman Ida-Maria Hägg i Karleby tror att Facebook kan vara en bra kanal för trötta mammor.

- Folk hänger ju ändå på facebook rätt mycket. Så det är en bra och ganska enkel kanal att söka hjälp. Kanske det är lägre tröskel att skriva där än att ringa någon.

Tvåbarnsmamman Lotta Åström säger att hon har haft tur med föräldrar som bor nära och goda kompisar som hon vågar be om hjälp.

- Men det är många som inte har det, och då är det här jättebra för de mammorna.