Ny lag kan göra slut på fyraåriga gymnasiestudier

Ett lagförslag hotar att göra slut på fyra års studier i gymnasiet och yrkesskolor.

I nuläget har eleverna kunnat fördela sina gymnasiestudier på fyra år, om de vill ta extra kurser eller hålla en lättare studietakt. Men ännu under den här regeringsperioden ska riksdagen rösta om ett lagpaket som ger gymnasier och yrkesskolor finansiering för bara tre år.

På sådana ställen där pengarna inte räcker till kommer det säkert att gå så att man försöker få ut så många studerande som möjligt på tre år.

I dag går 15 procent av studerandena gymnasiet på över tre år.

En del gymnasier kommer i och med lagändringen att få problem med att hitta pengar för fyra studieår, säger Otto Ahoniemi, ordförande för Finlands gymnasistförbund.

- På sådana ställen där pengarna inte räcker till kommer det säkert att gå så att man försöker få ut så många studerande som möjligt på tre år.

Gymnasierna och yrkesskolorna kan försöka lappa hålen i budgeten med kommunala pengar, men åtminstone vid lärarfacket OAJ tror man inte att kommunerna kan hjälpa.

Staten hoppas kunna spara 260 miljoner euro med lagpaketet.

Också specialgymnasierna drabbas

Om vi ökar studietakten kan vi inte ge avkall på någonting annat än vilan. Och om vi minskar på vilan är det onödigt för oss att idrotta.

Lagändringen gäller inte bara vanliga gymnasier och yrkesskolor utan också specialgymnasierna. Ett av dem är Finlands största idrottsgymnasium Mäkelänrinne i Helsingfors som har haft flexibiliteten som dragplåster.

- Vi har 210-220 studerande. Av dem använder nästan hälften mer än tre år till sina studier, säger rektor Vesa Vihervä.

För Mäkelänrinnes del försvinner 14 procent av den årliga budgeten i och med lagpaketet, säger Vihervä.

- Om vi ökar studietakten kan vi inte ge avkall på någonting annat än vilan. Och om vi minskar på vilan är det onödigt för oss att idrotta.

Vid Undervisnings- och kulturministeriet säger man att en utredningsman är i fart med att utreda hur man ska täcka underskottet i specialgymnasiernas finansiering.

Resultaten räknas

Det är ändå inte studietakten som bestämmer hur mycket pengar gymnasierna får i fortsättningen. I första hand är det prestationer och resultat, förklarade Undervisnings- och kulturministeriet i ett pressmeddelande i början av december.

Lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen är mycket kritisk till ministeriets linje.

- Det är resultatmantrat som finns överallt och som upprepas i hela samhället. Det håller på att tränga in också i barnens och ungdomarnas värld. Det tycker vi inte är rätt, säger Luukkainen.

Ändringarna i gymnasie- och yrkesskoleundervisningen ska träda i kraft i början av år 2017.

Elina Hiltunen/Yle Uutiset