Magma: Ingen struktur i finlandssvenska kulturfältet

En färsk utredning från tankesmedjan Magma visar att det inte finns någon särskild instans där uppgifter om det svenskspråkiga kulturfältet och dess förutsättningar i Finland samlats.

I utredningen Ni har ju era fonder/Vi har ju våra fonder frågar sig FD Maria Hirvi-Ijäs om det finns någon kulturpolitisk strategi för den svenskspråkiga kulturen och vem som i så fall borde ansvara för den.

I den finlandssvenska kulturdebatten råder det stor oklarhet kring hur man ser på det finansiella ansvaret.

Det är inte bara fonderna som ska bära allt ansvar för den svenskspråkiga kulturpolitiken, tycker Björn Sundell, utredningsansvarig på tankesmedjan Magma.

- Staten och kommunerna stöder finländsk kultur med över en miljard euro varje år och det är mycket viktigt att de svenskspråkiga också får en del av den kakan, säger Sundell.

"Vi måste ställa krav"

Hirvi-Ijäs håller med. För att staten och kommunen inte ska glömma bort den svenskspråkiga kulturen, måste det ställas mera krav på de statliga tjänstemännen, anser hon.

- Det finns en hållbar kulturpolitik på svenska i Finland om vi ställer krav på de statliga tjänstemännen. Vi kan inte ha den här tanken att vi har ju våra fonder, säger Hirvi-Ijäs.

Folktinget ska fungera som språkrör

Hirvi-Ijäs föreslår att Folktinget ska engagera sig i arbetet med en offentlig kulturpolitik på svenska. Det finns nämligen ingen på Undervisnings- och kulturministeriet som aktivt engagerar sig i den språkliga aspekten av kulturpolitiken.

- Folktinget är den enda organisationen som är tillräckligt officiell, som är parlamentariskt uppbyggd och som det finns en lagstiftning kring. Det är deras arbete, helt enkelt, säger Hirvi-Ijäs.

Folktinget: "Vi behöver en strategi"

Markus Österlund, folktingssekreterare på Svenska Finlands Folkting, är tveksam till uppdraget. När det finns många aktörer i Svenskfinland behövs det också strategiskt tänkande kring vilka frågor Folktinget ska driva.

- Vad menar vi med det här? Om vi ska bevaka någon form av intressen så måste vi ju veta vilka de intressena är. Här är tyvärr Svenskfinland väldigt splittrat, säger Österlund.

Alla är däremot inte överens om att en kulturpolitisk strukturell strategi gynnar kulturen.

- Det finns också de som anser att en kulturpolitisk strategi inte behövs och att det är bättre att situationen är splittrad, eftersom det ger möjligheter till mångfald, säger Sundell.

Kulturbegreppet är svårt

Forskare slår fast att det inte ens är enkelt att bestämma vad som menas med svenskspråkig kultur i Finland, och att det finns minst tre nivåer av svenskhet; ett nationellt, ett finlandssvenskt och ett nordiskt.

Utredningen publicerades på ett seminarium i Helsingfors på torsdagen.