Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

Negativ trend i barnskyddet går att bryta

Från 2014
Uppdaterad 17.12.2014 12:34.
Mjukisdjur och julklappar
Bildtext Julen är en utmanande tid för många familjer.

Heinola, som låg bland tre i topp gällande omhändertagna barn, gjorde det ingen trodde var möjligt. Politikerna tackade nej till en ny anstalt inom barnskydd och familjearbete - och öppnade i stället tio nya tjänster för att öka satsningar på förebyggande barnskyddsarbete. Se videoklipp!

Päivi Nykänen är chefr för socialtjänsterna i Heinola
Bildtext Den värsta krisen är över i Heinola, säger Päivi Nykänen.

- Barnskyddet var i kris i Heinola och det här blev en vändpunkt för oss, säger chefen för socialtjänsterna i Heinola Päivi Nykänen. Kommunen var uppe i omkring 100 omhändertaganden och placeringar utanför hemmet av under 17-åringar per år och det ledde till att kommundirektören kallade till krismöte för att göra upp en ny krisplan.

Heinola hörde till tre i topp i den dystra statistiken som gäller omhändertagandet och utplaceringar av barn utom hemmet. Nykänen berättar att barnskyddskostnaderna steg med omkring en miljon euro under året 2009-2010.

Krismötet samlade alla parter runt samma bord

Alla tänkbara parter kallades till krismötet, det var fråga om både socialsektorn, skolsektorn och dagvården. Den första planen var att grunda en liten barnskyddsenhet i Heinola med olika former av stöd - i samband med äldrevården.

Ett historiskt beslut i Heinola

- Förslaget om en ny form av anstalt avancerade ända upp till fullmäktige, berättar Nykänen. Där blev det stopp.

Politikerna backade, nya planer gjordes upp och de resulterade i nyanställningar i stället. Det här var ett historiskt beslut i Heinola, betecknar Nykänen.

Hon framhåller att det handlar om en helt ny arbetskultur som man har arbetat fram.

Fundersam pojke

- Det rådde en dålig tolerans för olikhet i Heinola och problem löstes alltför lätt med att barn fördes bort från sina hem, beskriver hon. Nu har vi en trygg barndom i första hand hemma som ledstjärna och vi har arbetat hårt med en ny arbetskultur i kommunen.

Nykänen säger att kommunen också satsade på en psykiatrisk sjuksköterska i skolan och en skolkuratorstjänst till. Självfallet bidrog det till en mer övergripande koll på alla nivåer.

Uppsökande familjearbete

vinterlandskap med änglar

Ett konkret exempel är unga som inte vill gå till skolan. Tidigare fick kommunen ta emot en barnskyddsanmälan och sedan började man söka efter en plats att placera den unga.

- Nu tar vi med familjen och den unga i arbetet, nämner Nykänen. En av stadens familjearbetare kan komma hem efter eleven och småningom få iväg henne eller honom till skolan. En form av uppsökande socialarbete, nära familjernas vardag, förtydligar hon.

svårt att få iväg unga till skolan

I dag, flera år senare, är siffran för omhändertagande omkring 40 och det preventiva barnskyddet vid bland annat rådgivning, familjecenter och daghem fungerar hand i hand med det akuta krisarbetet i familjerna. Det viktigaste, barnskyddskostnaderna, har minskat drastiskt.

Heinola är en liten kommun med omkring 20 000 invånare. Befolkningstalet visar en nedåtgående trend och kommunen arbetar hårt med att locka nya invånare, bland annat genom att erbjuda en startpeng för nyinflyttade. Familjecentrets chef Kirsi Mäkilä och chefen för socialtjänsterna i Heinola Päivi Nykänen ger tips om barnskyddet i videoklippet.

"Sätt er runt samma bord".

Dystra siffror vände

Utgifterna för barnskyddet i Heinola är dramatisk läsning. Utgifterna för barnskyddet (se sidan 21) har rört sig mellan fyra och fem miljoner euro. Anstaltvården kostade kommunen 3,5 miljoner 2011 men har nu sjunkit med nästan en miljon - till 2,6 miljoner. Samtidigt satsade staden stort på familjearbete och förebyggande barnskydd och sköt till nästan en halv miljon - och tio nya tjänster för familjearbetet, förutom de fyra som redan fanns.

Reetta och Aapo Roto från Heinola.
Bildtext Reetta Roto med sonen Aapo.
Reetta och två månader gamla Aapo Roto
Bildtext Aapo är två månader gammal.

- Samarbetet alla myndigheter emellan är nyckeln, säger Nykänen med eftertryck. Länge tvingades barnskyddet i Heinola bära hela skulden för familjernas illamående. Det är varken hållbart eller produktivt, utan alla parter måste sätta sig runt samma bord för att diskutera vilka åtgärder och vilken arbetskultur som kunde vända på trenden, säger Nykänen.

Inflyttade saknar nätverk

Då Yle Nyheter besöker Tommolahuset i Heinola som samlar flera olika tjänster under samma tak, öppna dagis, lekgrupper för mamma-barn, rådgivning, föreläsningar, terapisamtal möter vi Reetta Roto. Hon fick genast hon flyttade till Heinola med sitt första barn tips om huset och de möjligheter det erbjuder för småbarnsföräldrar. Barnrådgivningen styrde henne till huset.

- Här fick jag mitt nya nätverk och kom ut hemifrån varje dag, berättar Roto. Mitt andra barn Aapo är nu två månader och vi kommer hit dagligen med mina två barn. Här finns lek- och pratsällskap för oss alla och har man problem hemma är tröskeln låg för att tala med personalen som finns tillhands.

Roto betonar att det inte finns någon barnskyddsstämpel över det öppna Tommola.

I Tommola-talo samlas yngre och äldre barn, föräldrar och experter under samma tak.
Bildtext Tommola-huset lockar föräldrar.

- Inget bekymmer är för stort att prata om här och via inbjudna gäster tar personalen tag i aktuella teman som småbarnsföräldrar funderar över, säger hon.

I anknytning till huset finns ett stort dagis och lågstadium. Tommola gör reklam för sig via sociala medier, på nätet, på anslagstavlor och i butiker. Rådgivningen är också central.

- Fast den bästa reklamen står nog djungeltelefonen för - de nöjda kunderna - som aktivt uppmuntras bjuda in bekanta föräldrar, säger Päivi Nykänen.

Hela samhällets situation återspeglas i familjerna

Heinola har drabbats svårt av det ekonomiska läget. Flera stora arbetsgivare har sagt upp anställda, familjerna tampas med arbetslöshet, psykiska och rusmedelsproblem.

- Vardagen har blivit komplicerad för många, funderar Nykänen, det är inte föräldraskapet som är i kris i sig, utan hela samhällets situation återspeglas i familjerna.

Det gäller att börja tidigt

Kirsi Mäkilä är koordinator för familjecentret i Heinola
Bildtext Kirsi Mäkilä basar för familjecentret.

Familjecentrets chef Kirsi Mäkilä säger att det preventiva arbetet borde riktas på det livsskede då större problem inte hunnit uppstå.

- Tjänsterna borde locka familjer i alla livsskeden, gravida, småbarnstiden, dagisbarn och deras föräldrar och skoleelever - men också äldre är välkomna hit och vi ordnar träffar regelbundet, säger Mäkilä. Övergångsperioder i olika livsskeden är viktiga att trygga.

Hon nämner också tredje sektorn, till exempel församlingen, är en viktig aktör och det är viktigt att inte konkurrera utan samarbeta. Det gäller att ha ögon och öron öppna för behoven.

Inom det preventiva barnskyddsarbetet mäts resultaten i antalet besök, hur många som använder de tjänster som erbjuds i Heinola. Feedbacken är också viktig, familjecentret frågar regelbundet av besökarna hur de trivs och vad de behöver, säger Mäkilä.

Vilka är nyckelaktörerna?

- De öppna tjänsterna drar över tusen besök per halvår, säger hon. En del tjänster riktar vi till ett visst antal familjer, de är inte öppna för alla, därför är det svårt att mäta resultat i egentlig bemärkelse. Det är viktigt att uppnå förtroende mellan personalen och besökarna.

Det måste finnas genuin vilja att ändra på riktningen

Mäkiläs råd till andra kommuner handlar om att det gäller att identifiera nyckelaktörerna i det preventiva barnskyddet - och satsa på att få dem att faktiskt lära känna varandra och handla tillsammans.

- Behovet måste styra verksamheten, det gäller att skräddarsy sådan verksamhet som passar just din kommun, poängterar Mäkilä.

Mammor träffas i Tommolahuset i Heinola.

Det måste också finnas en stark vilja att ändra skutans riktning inom barnskyddet. Upp- och nedförsbackar kommer ständigt emot men det är viktigt att förbinda sig vid förändringarna och ta med familjerna i det arbetet. Utan familjernas samarbete lyckas det inte.

- Man måste också minnas att familjen har stor styrka i sig och familjers förmåga att hjälpa varandra får aldrig underskattas, betonar Mäkilä. Därför är familjegrupper så viktiga.

Mäkilä påminner likväl om att folk blir frustrerade när de märker att de utför arbetsuppgifter som går på varandra.

- Det är slöseri av både arbetskraft och -tid, betonar hon och därför måste man se över verksamheten noga.

Kyrkslätt stolt över behöriga socialarbetare

Kyrkslätt med sina omkring 38 000 invånare är nästan dubbelt större än Heinola. Kommunen har lockat till sig behöriga socialarbetare och erbjudit lite högre lön.

- Visst har lönen betydelse, säger socialarbetaren Veronica Lundqvist. Det var visst 2008 som socialarbetarna i kommunen fick påslag på lönen.

Barnskyddet i Kyrkslätt har mängder av julklappar att dela ut.
Bildtext Barnskyddet i Kyrkslätt har massor av julklappar åt sina familjer i Kyrkslätt.

- Vi får lite mer än de som jobbar i Esbo eller Helsingfors. Inte flyttar de anställda härifrån för längre arbetsväg och sämre lön, säger hon.

Vilken är hemligheten till att Kyrkslätt lyfts fram som en av de kommunen som sköter väl om barnskyddet?

- Vi har inga hemligheter, alla våra socialarbetare är behöriga. Folk vill stanna kvar så processerna med klienterna är långa. Kyrkslätt är en relativt liten kommun och nätverksjobbet har stor betydelse, säger Lundqvist. Tänk också på andras barn under julen, säger Lundqvist i videoklippet.

Tveka inte att ringa på dörren!
Kyrkslätt erbjuder alla tjänster vid samma lucka: familjerådgivning, barnrådgivning, skuldrådgivning och barntillsyningsmännen. Dessutom har kommunen en socialarbetare vid polisen, så samarbetet med närpoliserna fungerar.

- A-kliniken finns i samma ämbetshus, en trappa ner - alla är nära varann här, betonar Lundqvist. Dessutom byter vi information sinsemellan.

Det kollegiala stödet har också stor betydelse.

I Kyrkslätt arbetar man i tre team inom barnskyddet; ett utredningsteam, ett öppenvårdsteam och ett team med placerade barn eller barn med rätt till eftervård. Utredningsteamet gör ett stort arbete och försöker få folk till rätt ställe.

- Utredningsteamet betonar nyttan av att få hjälp av barnskyddet och sår på det sättet ett frö hos klienterna, om att det går att få hjälp, säger Lundqvist.

En del av hemligheten i arbetet i Kyrkslätt är att processerna är långa, målet är inte att avsluta klientskapet snabbt.

Långa processer ger trygghet

Många tjänster i egna händer

I Kyrkslätt får många familjer stöd i vardagen av så kallade stödfamiljer. Det kan handla om nyinflyttade, som inte har något eget nätverk alls, eller helt ensamstående.

- Föräldrarna behöver få pusta ut emellanåt, det här är en stor grej för oss, säger Lundqvist.

Familjeenheten vid Reso stad

Kommunen kan också erbjuda hemvårdsstöd direkt i hemmet för att avlasta föräldrarna. Kyrkslätt utbildar även fosterfamiljer själv. Den ekonomiska biten är besvärlig för många familjer och här kan kommunen hjälpa med att till exempel betala för barnens hobbyer.

- Vi kan också be om flex i utkomststödet och anhålla om lite extra till "våra" familjer.

"Ber oss ta hand om ungdomarna"

Mycket av arbetet görs bland ungdomar som själva strular till det för sig, via kompisrelationer eller fel gäng.

- Då kan vi inte göra så mycket förrän det är lite för sent, beklagar Lundqvist. Ungdomar har det jobbigt i dag. De har för lite att göra, de hänger i köpcenter och på gatorna, föräldrarna har inte tid och de hinner inte sätta gränser. Sedan ber de oss ta hand om dem, det är tragiskt.

Enligt henne finns det för lite uppsökande ungdomsarbete, det kunde man utveckla i kommunen. Ungdomsarbetarna håller till på ungdomsgårdarna.

Vårdnadstvisterna sysselsätter också barnskyddet i Kyrkslätt. Barnen börjar må illa i hemmet och de pendlar mellan två hem medan föräldrarna talar illa om varandra.

- Det här har blivit mera en barnskyddsgrej än tidigare, funderar Lundqvist.

Fler familjearbetare står högt på önskelistan

Vi skulle behöva fler familjearbetare för att komma "tidigare fast i familjerna", önskar sig Lundqvist. Inom öppenvården finns det två familjearbetare i Kyrkslätt och det är alldeles för lite. Därför måste vi köpa tjänster för att kunna tillgodose de behov vi har. Då blir det oftast aktuellt att förhandla om pengarna, behöver kommunen faktiskt de här tjänsterna?

I övrigt är personalläget inte så illa, bedömer Lundqvist försiktigt. Socialarbetarna har ungefär 40 barn per man, medan skräckscenariet är över 100 barn.

Dagis och skola kunde ha låg tröskel

Lundqvist tycker om att träffa nya familjer ofta och skapa en god kontakt och sedan tar hon en paus för att träffa andra familjer.

- Då kan kunden ringa om hon funderar över något men det förutsätter en god kontakt, säger Lundqvist.

Hon hoppas också att daghem och skolor - med lägre tröskel - skulle ta barnskyddet till samarbetspartner. Vi skulle gärna ta tag i familjerna tidigare.

- Visst släcker vi bränder också i familjerna, också i sådana familjer som vi har jobbat länge med så krisar det till sig emellanåt. Då kan vi tvingas till drastiska interventioner, säger Lundqvist.

Inga maktlystna beslut

Å andra sidan, ifall vi har förtroendet så är det inte så illa för familjen, funderar hon vidare. De vågar lita på att våra beslut är en bra sak för deras familj.

- Där finns kärnan till varför klienterna i Kyrkslätt upplever att vi inom barnskyddet gör ett gott jobb, de blir hörda, man respekterar dem. Vi fattar inte maktlystna beslut. Vi diskuterar och motiverar våra beslut, det är jätteviktigt, summerar Lundqvist.

Artikeln är ett led i Yle Nyheters satsning på konstruktiva nyheter.

Tyvärr finns Aktuellt-inslaget inte längre tillgängligt. 24.1.2021

Läs mera:
Läs mera om familjecentret i Heinola här.
Lojo har lyckats sänka kostnaderna för barnskyddet
Bensows stiftelse har öppnat ett familjecenter
Borgå halverar antalet omhändertagna
Raisio säästi lastensuojelussa miljoona euroa – nyt uutena palveluna kirjastosta lainattava perhevalmentaja
Nurmijärvi: Varhainen avoin yhteistyö
Heinola teki historiallisen liikkeen lastensuojelussa - 10 uuden työntekijän palkkaaminen kannatti
Tornio: Lapsiperheille jatkossa tukea ennen asioiden kriisiytymistä
Småbarnsföräldrar hjälper varandra i Karleby
The Guardian: How Hackney reclaimed child protection social work