Karleby tackar nej till fattiga grannar
Karleby stad har ekonomiskt sett inget att vinna på att gå ihop med sina grannkommuner. Det kommer fram i den kommunutredning som har gjorts i Mellersta Österbotten och Kronoby.
Karleby tackar nej till fattiglappar
Kronoby och de två utredningarna
Utredningen presenteras nu en första gång för alla fullmäktigeledamöter i de åtta kommunerna.
- Karlebys läge är ganska strålande om man jämför med övriga kommuner. Om vi ser på sysselsättning och befolkningstillväxt så är det Karleby som håller siffrorna på plus, säger fullmäktigeordförande Stefan Anderson (SFP) i Karleby.
Staden tackar sannolikt nej till fusion vad gäller Perho, Halso, Lestijärvi, Kaustby, Toholampi och Vetil. Utredningen visar att flera av kommunerna kämpar med stora skulder och sviktande befolkningsundelag. Också skatteunderlaget är svagare än i många andra regioner.
- Ser man krasst ekonomiskt så är de inte så attraktiva partners. De har det ännu kämpigare än vi har det. Om två fattiga går ihop så blir de inte rika för den skull, säger Anderson.
Solarier räddar ingen kommun
Karlebyfullmäktige har redan tidigare sagt att Kronoby eller delar av Kronoby är enda alternativet för en fusion. Också andra regioncentra verkar undvika fusioner.
- Många städer, till exempel Uleåborg och Jyväskylä, har märkt att ansvaret för ett stort geografiskt område som är relativt glest bebyggt är ganska tungt. Både politiskt och ekonomiskt, säger Kronobys kommundirektör Michael Djupsjöbacka.
I början av nästa år tar fullmäktige i de olika kommunerna ställning till utredningen. Enligt Mikael Djupsjöbacka är största nyttan med utredningen att kommunerna verkar inse att de måste samarbeta mera, och bli effektivare på de lagstadsgade uppgifterna.
Samtidigt måste man gallra bland kommunernas åtaganden, men det är lättare sagt än gjort.
- Att kommunerna inte längre behöver inspektera solarier via miljöhälsovården löser inte kommunernas ekonmiska problem. Det förstår alla, säger Djupsjöbacka.
Samtidigt säger han att den största nyttan med utredningen kan vara insikten om att det inte finns några enkla lösningar. Reforminvern och osäkerheten håller på att trötta ut beslutsfattarna i kommunerna.
- Det är nästan omöjligt få något vettigt ur utredningen. Helhetsbilden blir svårare och svårare att uppfatta. Dessutom är vårdreformen ännu på hälft och mycket hänger på hur de frågorna ordnas.
100 personer utredde
Totalt har en handfull arbetsgrupper och cirka 100 beslutsfattare och konsulter jobbat med utredningen. Djupsjöbacka uppskattar att det handlar om tio arbetsdagar per person och en arbetsdag kostar kanske 300 euro. Slutsumman kan alltså ligga någonstans kring 300 000 euro.
Vad har då nyttan varit med hela den här excercisen?
- Man kan fråga sig om nyttan är i förhållande till den använda tiden. Men det är en kartläggning av vilka samarbetsmöjligheter som finns, säger Stefan Anderson.
Han tror att det kan bli fördjupat samarbete, åtminstone på sikt.
- Det kan hittas några enstaka saker. Till exempel inom planläggning, löneuträkningar och andra adminsistrativa saker, säger Anderson.
Djupsjöbacka tror knappast att någon kommun vill inleda fusionsdiskussioner.
- Inte på kort sikt kanske, men på medellång sikt, möjligen.
Lestijärvi effektivast?
Enligt Djupsjöbacka är det svårt att jämföra effektivitet och arbetsinsatser i kommunerna i Mellersta Österbotten. Karleby dominerar området och har 75 procent av invånarna i regionen. Karleby och kommuner som Perho eller Lestijärvi har helt olika struktur.
Kan man säga något om vem som sköter servicen bäst och effektivast?
- Nej, det är ganska svårt. Till exempel Lestijärvi som är minst med 900 invånare har den effektivaste förvaltningen. Så det är en paradox. Men det är otroligt svårt att läsa de här siffrorna och dra några slutsatser.
Jakobstadsregionen mer enhetlig
Kronoby kommun deltar också i kommunutredningen i Jakobstadsregionen. Den regionen är mer geografiskt liten än Mellersta Österbotten och berör fem istället för åtta kommuner.
- Därför är utredningen mindre spretig i Jakobstadsregionen, säger Djupsjöbacka.
Han berömmer också samarbetsnämnden i Jakobstadsregionen. Den har fört med sig att kommunerna är mer vana vid att utbyta idéer och diskutera tillsammans.
Djupsjöbacka rangordnar inte utredningarna, men han ser skillnader mellan de olika områdena.
- Kommunerna längs kustområdet har haft det lite lättare i dessa ekonomiskt hårda tider. Exportindustrin har klarat sig bättre och skatteunderlaget är bättre vid kusten.
Också demografin ser bättre ut i kustkommunerna.
- Det är de här sakerna som är avgörande för kommunernas framtid. Befolkningsutvecklingen och arbetsplatserna.
Kannus har ställt sig utanför utredningen i Mellersta Österbotten.